En svensk brännvinshistoria av Maja Berthas
Lästid: 6 minuter
Den svenska brännvinshistorien går tillbaka till medeltiden då den destillerade drycken hamnade på svensk mark via tyska köpmän. Men det var inte hos handlare eller utskänkningsställen som brännvinet först etablerades utan i stället användes drycken inom kruttillverkning och så småningom även kryddad med olika örter som medicin till behövande.
Det var alltså hos läkarskrået som vi lade grunden till våra moderna kryddade snapsar även om användningsområdet på den tiden hade ett aningen annorlunda syfte.
Trots att brännvinet från början ämnades för krut och medicin så började snart överklassen att få smak för den brända drycken. Brännvinstillverkning var från början förbehållet folk med en välordnad ekonomi då spriten gjordes med vin som bas, men när vi sedermera introducerades för brännvin på spannmål blev den starka drycken mer tillgänglig för den breda massan.
På 1600-talet införs husbehovsbränningen i Sverige och konsumtionen av brännvin ökar kraftigt. Spriten blir ett vanligt inslag i den allmänna vardagen – även hos den mindre priviligierade allmogen.
Men med en ökad konsumtion kommer också de sociala problemen. Ett av de ökade bekymren i 1600-talets stormaktstid i Sverige handlar bland annat om berusade besökare vid veckans kyrkosammankomster. Det var inte helt ovanligt att församlingen samlades på kyrkbacken för att ta sig en sup innan predikan tog vid och många gånger var man tvungen att ha speciella kyrkvaktare på plats under gudstjänsten vars uppgift bestod av att väcka sovande kyrkobesökare genom att stöta till dom med en lång pinne. Så trots den starka kyrkomakten och ambitioner om att låta kyrkorummet vara den lugna och gudfruktiga plats man predikade om var verkligheten ofta en annan.
Men det är inte bara i religiösa sammanhang som överheten och staten ser problem med brännvinskonsumtionen utan olika idéer om förbud och reglering uppstår på fler håll och under flera tillfällen under vår dryckeshistoria.
Under 1700-talet inför tex Gustav den III något som han kallar ”Kronobrännerier” där all form av hembränning förbjuds. Dels är detta ett försök att minska de sociala problemen, dels som ett sätt att stärka stadens finanser och dessutom få ordning på hur sädesförråden används i en tid av svält och nöd. Men utfallet blir inte som man tänkt sig och förutom att kungen gör sig oerhört impopulär bland allmogen så ökar också lönnbränningen avsevärt under samma period, så ”Kronobrännerierna” läggs ner redan i slutet av 1780-talet.
Under 1800-talet ökar produktionen av brännvin rejält i Sverige och 1830 fanns ca 175 000 brännvinspannor bubblandes runt om i landet och man pratar om en genomsnittlig förbrukning på över 45 liter ren alkohol per person och år.
Nya tekniska innovationer, som tex kolfiltering, har gjort spriten både billigare, renare och starkare och svenska folket är på god väg att supa ihjäl sig. Men så är det dags för staten att sätta ner foten igen och brännvinstillverkningen förstatligas 1855. Det banar väg för nya aktörer och den verkligt stora succén kommer lanseras på Reimersholme i Stockholm. Här satte ”brännvinskungen” L.O Smith sitt namn i historiebökerna på 1870-talet med sitt finkelfria Tiodubbelt Renat Brännvin – eller Absolut Rent Brännvin som det senare skulle komma att heta.
På grund av de ökade sociala problemen samt inträdet av olika frikyrkorörelser får nykterhetsrörelsen vind i seglen. Initialt talar man inte om ett totalförbud mot alkohol utan snarare om en måttlighet där spritkonsumtionen i första hand ska minskas till fördel för öl eller vin.
Men missnöjet i samhället ökar, absolutisterna blir allt fler och röster för en mycket åtstramad nykterhetspolitik blir allt högre ju närmare sekelskiftet vi kommer. Man arbetar hårt för en alltmer förstatligad kontroll av alkoholproduktionen och när AB Vin & Spritcentralen grundas 1917 får staten så småningom monopol på all tillverkning, import, export och partihandel. Detta i samma veva som motboken införs i Sverige med full kraft. Men redan några år senare hade brännvinets saga kunnat vara all då Sveriges första folkomröstning kom att handla om spritens vara eller icke vara.
Den 27 augusti 1922 går man ur huse för att rösta JA eller NEJ i frågan om ett totalförbud för alkohol. Kampen är jämn men slutligen vinner Nej-sidan med endast 51% av rösterna – resten är som man säger, historia.
Maten och brännvinet
Under denna långa och turbulenta tid av brännvinshistoria har drycken också tagit plats vid de svenska matborden. Ett av de klarast lysande exemplen är Brännvinsbordet som hade sin storhetstid under 1700-talet och var en borgerlig sammankomst innan den verkliga middagsbjudningen. Här samlades de tillresta gästerna för att avnjuta en slags uppdukad förrätt i bufféform som bestod av smör, bröd, ost, torkat eller rökt kött och korv samt några sorters fiskanrättningar. Till detta serverades likör till damerna och brännvin till herrarna. Skulle saker och ting vara helt i sin ordning så bjöds inte mindre en tre olika sorters kryddat brännvin till maten.
Brännvinsbordet utvecklas sedermera till smörgåsbordet och spriten hänger kvar som en självklar dryck i sammanhanget. Även under valkampanjen för ovan nämna folkomröstning finns maten med som en del av brännvinskonceptet där Albert Engströms klassiska propaganda-affisch skyltar med orden ”Nej! Kräftor Kräva Dessa Drycker”.
I vårt moderna Sverige konsumeras fortfarande en hel del brännvin, men nu mest vid speciella högtider som förknippas med våra riktigt traditionella måltider. Många är vi svenskar som kanske tar det lugnt med just starksprit men som ändå gärna ser att både sill, kräftor och surströmming ackompanjeras av en kryddad, sval, snaps.
Därtill ska nämnas den verkligt svenska ”snapsvisan”. Den sticker ut bland mängden av andra länders dryckessånger genom att vara kort, snärtig och alltid författad med en känd, enkel melodi. Man ska helt enkelt kunna sjunga visan, med texten nedskriven på en servett, även om du aldrig hört just denna variant förut.
För dig som söker ytterligare inspiration och vill utöka ditt sångförråd finns även Snapsvise-SM. I år firar man hela 30 år med en baluns på Hotell Hasselbacken i Stockholm – och även om årets finalister redan är offentliggjorda är det ju inget som hindrar att du skickar in ett bidrag till nästa år!
