Södra Rhônedalen – örtiga rödvin och historiska vingårdar

Vi följer floden Rhône från Schweiz, genom Alperna och kommer till slut ner till Rhônedalen. Den delas in i den norra respektive södra delen och medan norr är bergigt och har flera namnkunniga toppdistrikt blir det allt flackare och varmare i söder där doften av lavendelfält och timjan tar vid. Något som även reflekteras i de ofta örtiga röda viner som dominerar i området.

Varmt medelhavsklimat

I södra Rhônedalen råder ett medelhavsklimat med mycket sol och lite regn. På ett år faller det under 700 mm och torka är ett ständigt problem. Den starka mistralvinden som påverkar området gör att man ofta låter rankorna beskäras till så kallad bush wine – en låg knotig buske. I den kalkrika och grusiga jordmånen blir vinrankorna härdade och växer långt ner i marken i jakt på vatten, och du kan hitta äldre vingårdar med vinstockar som är 70 år gamla.

Vingårdarna breder ut sig över 66 000 hektar och grenache är den dominerande druvan. En druva som älskar den torra steniga jorden och klarar värmen. Den får sällskap av en rad druvkompisar och södra Rhône är känt för sina blandningar av många druvor vilka traditionellt får jäsa tillsammans. I Châteauneuf-du-Pape tillåts blandningar på 13 druvor och vem har inte hört talas om begreppet GSM? Den perfekta blandningen på grenache, syrah och mourvèdre.

Påvar togs till fånga – gjorde vin

På 1300-talet flyttades påvedömet i Italien till Avignon i Frankrike för att frånta dem makt, vilket kallades den ”andra babyloniska fångenskapen”. Vad skulle de göra under fångenskapen om inte odla vin? Att de var fångar i ett fantastiskt slott och hade ett sommarresidens i Châteauneuf-du-Pape är en annan sak. Det sistnämnda är ett 3350 hektar stort vinområde som betyder ”påvens nya slott” och har kommit att bli ett av världens mest kända vindistrikt som fick ett nytt uppsving på 1900-talet.

Gallets – stenar som värmer jorden

En sak som utmärker sig i det här området är svarta runda stora stenar, så kallade gallets som skapar en unik terroir. Stenarna behåller värmen över dygnet och kan på så vis påverka mognaden av druvorna även på natten vilket gör vinerna kraftfulla och fylliga. Dessa stenar hittas även i Tavel och Lirac. Här tillåts 8 röda och 5 gröna druvor i blandningarna med dominans av grenache.

Ett historiskt avstamp

I Södra Rhône sattes även grunden för Frankrikes appellationssystem då vinbönder i början av 1920-talet i Châteauneuf-du-Pape var irriterade på den låga kvaliteten som gjordes i distriktets namn. Vinmakaren Baron Pierre le Roy de Boiseaumarié på Château Fortia satte riktlinjer för området kring druvsorter, uppbindning, och skördeuttag, ett system som sedan har härmats över hela Frankrike och implementerades officiellt 1936. En regel är nog unik för just Châteauneuf-du-Pape dock, att UFO:n inte får landa på vinmarkerna. Ja, det är sant.

Vindistrikt i södra Rhône 

Côtes du Rhône är den största och generella appellationen som täcker 30 000 hektar och 171 kommuner varav de flesta ligger i södra Rhônedalen. Côtes du Rhône-Villages är ett steg bättre upp och omfattar 95 kommuner i söder med högre krav varav 18 får sätta ut sitt kommunnamn på etiketten. Därefter finns 12 appellationer med fokus på såväl röda och vita viner som rosé och starkvin.

Gigondas och Vacqueras är två vindistrikt som ligger i brännande solhetta men odlingar 500 meter över havet vilket skapar bra förutsättningar i värmen. Här görs främst seriöst rött som liknar Châteauneuf-du-Pape på en blandning av druvor. Även Lirac gör viner som liknar sin kända granne men något lättare och fruktigare stil. Côtes du Ventoux är en annan appellation som ligger på en bergigare del med bra förutsättningar för viner av hög kvalitet.

Det görs även vitt vin främst på druvorna roussanne och marsanne, där exempelvis appellationen Clairette de Bellegarde endast gör vitt vin på den historiska druvan clairette. Sedan icke att förglömma starkvinerna Muscat de Beaumes-de-Venise samt Rasteau. Där det förstnämnda VDN-vinet (vin doux naturel) gjort sig världsberömt.

Den mörka rosén

Södra Rhône är också känt för sitt rosé där vindistriktet Tavel dominerar, även om rosé även görs i andra vindistrikt som Côtes du Luberon, Costières de Nîmes, och Lirac. Här är jordarna fulla av skiffer, kalk, sand och de unika galets som ger stort fruktdjup. Tillsammans med lång skalmaceration blir vinerna mörka i färgen, får mer tanniner och kraft jämfört med ljusa Provence.

Alla appellationer i Södra Rhône:

• Côtes-du-Rhône (även i norra)
• Côtes-du-Rhône-Villages
• Grignan les Adhémar
• Châteauneuf-du-Pape
• Lirac
• Tavel
• Rastau
• Gigondas
• Vacqueyras
• Muscat de Beaumes-de-Venise
• Côtes du Ventoux
• Côtes du Lubéron
• Costières de Nîmes
• Vinsobres

Titta gärna när Wine Table provar Le Hurlevent Châteauneuf-du-Pape 2020, och Mas Louise 2019 här.