Bland tinnar och torn i Chianti

Drömmen om böljande kullar i ljuset av den gyllene toskanska solen lever i många. Svenskar har i årtionden dragits till det vackra landskapet, maten och inte minst vinerna. Chianti, vinet som med dess popularitet gjorde att man ändrade Hannibal Lecters replik till att äta levern med Chianti istället för Amarone i filmatiseringen av ”När lammen tystnar”.

Chianti som vin har funnits ända sedan 1200-talet men det var år 1872 som det på riktigt tog den form som vi i Sverige har tagit till våra hjärtan. Att det hände just då beror på specifikt en man och hans livsambition att göra viner som skulle kunna konkurrera med dåtidens populära, franska viner.

Mannen i frågan var Bettino Ricasoli, också känd som järnbaronen. Platsen var strax utanför Sienna i Toscana, på slottet Brolio.

Bettino blev som ung föräldralös och när han sedan tog över familjeföretaget var det tyngt av stora ekonomiska problem. Han gjorde det till sin uppgift att återupprätta det anrika företaget, som hade gjort vin sedan mitten av 1100-talet; vilket gör det till ett av världens fyra äldsta familjeägda företag. Beslutsam reste han till Frankrike och Tyskland för att lära sig de nya teknikerna, både på vingårdarna och i framställandet av vinerna.

Maria & Francesco om Terroir…

Efter sin hemkomst pratade han om ”Genius of the place”, det som vi idag ofta kallar ”Terroir”, började experimentera med druvsorter och vingårdslägen, tog prover av sten och jord, och kom till slut fram till den formel som skulle bli receptet för Chianti. Målsättningen var ett vin både lämpat för mat och samtidigt lagringsdugligt, vilket resulterade i en blandning där störst del Sangiovese fick sällskap av Caniolo och Malvasia. I sitt recept valdes Sangiovese som basen för dess aromatik medan Canaiolo gav frukt och mjukade upp den annars sträva Sangiovese-druvan. Den gröna druvan Malvasia (som kunde uteslutas) mjukade upp vinet ytterligare. Detta skrev han beryktat ner åt professor Studiati vid Universitet i Pisa år 1872.

Järnbaronen gör ett tydligt avtryck i företagets och regionens historia och det är lätt att tro att den manteln skulle vara alldeles för tung att bära för Francesco Ricasoli, som idag har ansvaret för familjeföretaget.

Great traditions are those that can reinvent themselves

Francesco Ricasoli om att förvalta och förnya.

”Great traditions are those that can reinvent themselves” säger han och sätter därmed stopp för den oroande tanken. Traditionen är viktig men utveckling och att driva företaget och regionen framåt är det som motiverar Francesco. Att företaget såldes på 1960-talet för att sedan köpas tillbaka av Francesco och hans far 1993 är svårt att tro när man ser vilken institution det är idag. Likt järnbaronen var Francesco fast besluten om att bygga upp varumärket till det som hans anfader på 1800-talet etablerat.

Förutom att arbeta med att ge nytt liv åt företaget har Francesco tillsammans med Massimiliano Biagi, chefsagronomist hos Barone Ricasoli, under flera års tid arbetat med att kartlägga egendomens vingårdslägen och jordmåner.

Kartläggningen ligger till grund för det som kallas Raritas-projektet, där man studerar hur druvan Sangiovese utrycker sig i de olika jordmånerna. Projektet går ut på att göra tre olika viner där allt är lika förutom jordmån och som följd, vingårdsläge. Druvorna till dessa viner handplockas och pressas varsamt. Jäsning görs på ståltank och sen sker lagring på ekfat. De tre vinerna heter Colledilà, Roncicone och CeniPrimo. Första årgången av dessa viner var 2015 och nu släpps 2016.

Det är fascinerande hur stora skillnader det är mellan de tre Sangiovese-vinerna. Colledilà, som växer i kalksten (Albarese) och lera. Kalkstenen kommer från fossiler likt Sherry-vinernas Albariza, vilket ger ett elegant vin med generös frukt, silkiga tanniner och mineralitet som för tankarna till rålakrits. Roncicone, kommer från det som en gång var ett gammalt havsområde med en jordmån som består av sand, mjuka stenar och nedbrutna växter. Här bidrar jordmånen till ett betydligt lättare vin med en tydlig mineralitet. Jordmånen för CeniPrimo härstammar från en flodbädd med mycket lera, vilket resulterar i ett vin med mer frukt och tydliga tanniner.

Med nästan tusenåriga anor, nyfikenhet på vin och ett starkt engagemang för regionen imponerar Barone Ricasoli. Det ger något extra att känna till dess historia och ambitioner. Samtidigt talar vinet för sig själv, för visst njuter man gärna av ett glas Chianti när solen går ner.

Tre toppviner från Ricasoli:

Elegant sensommarrosé – Albia 2018, nr 2248, 109kr

Finstämd Chardonnay+ Sauvignon Blanc i matvänlig mix – Torricella 2016, nr 7179, 149kr

Rödfruktig och kryddig Chianti-klassiker – Brolio 2017, nr 2705, 129kr