Cabernet sauvignon – vinvärldens röda gigant
Lästid: 2 minuter
Elegant, smakrik, stöddig, kryddig, förförisk och ståtlig. Cabernet sauvignon kommer i många skepnader och återfinns i mängder av älskade rödviner världen över. Här får du lära dig mer om denna ikoniska druva – som också är den mest odlade röda druvan i världen.
Cabernet sauvignon är utan tvekan en av vinvärldens stora kändisar. Kanske har det att göra med att den odlas i typ alla världens vinproducerande länder, att den är världens mest odlade röda druva, att den har en karaktär som är både lätt att känna igen och lätta att tycka om, och att den dessutom är tålig och förhållandevis lätt att jobba med för vinmakarna.
Cabernet sauvignon dök upp på vinscenen under 1600-talet och fick sin stora berömmelse som del i de storslaget eleganta vinerna från Bordeaux, där den oftast blandas med merlot och cabernet franc. Just cabernet franc är också, tillsammans med sauvignon blanc, en av föräldrarna till cabernet sauvignon – därav namnet!
Från Frankrike och andra länder i södra Europa spred den sig så småningom över världshaven till den så kallade nya världen, du vet, Kalifornien, Australien, Nya Zeeland, Chile, Argentina, Sydafrika och alla de andra framgångsrika vinländerna bortom Europa.
Att den fungerar så bra att odla på alla dessa vitt skilda platser världen över har som sagt att göra mycket med dess tålighet. Den har tjockt skal, den knoppar hyfsat sent vilket minskar risken för frostskador, och den är på det stora hela taget naturligt stark och tålig och kan stå emot faror som röta och insektsangrepp bra.
Så, vad doftar och smakar ett vin på cabernet sauvignon egentligen? Well, så här skulle en klassisk smaknotering kunna se ut: En doft som bjuder på svartvinbär, körsbär, aningen choklad och en ton av cigarrlåda – tobak och cederträ – toppat av torkade örter och ett lätt drag med svartpepparkvarnen. Hyfsat fyllig i munnen, med tydliga tanniner, tät struktur och lång eftersmak.
Visst, en helt klart generisk beskrivning, men där har vi nån slags smakmedian ändå.
I svalare klimat får vinerna ofta lite mer gröna stick, som av paprika och färska örter, medan den i varmare klimat kan gå mer åt mörkbärig marmelad och mosade bär. I vissa delar av både Australien och Kalifornien kan man faktiskt också känna tydliga drag av eukalyptus och pepparmint!
Caben är också en druva som lämpar sig för lång lagring, den har ju liksom allt som krävs för att palla ett långt liv i källaren: tanniner, frukt och syra. Och åhh, det kan vara fullkomligt magiskt att njuta en cabernet sauvignon med lite ålder; de uppmjukat silkiga tanninerna och den lilla känslan av läder som dyker upp.
Cabernet sauvignon är även känd för sin förkärlek till någon form av ek i vinmakningen. Förutom att ekfatslagring hjälper till att slipa ner de hårdaste tanninkanterna så tar eken också fram vaniljtoner och någon slags kryddighet vilket fungerar väldigt fint till druvans naturliga smakprofil.
Den stora populariteten till trots har cabernet sauvignon ändå fått utstå en hel del kritik genom åren. Inte minst handlar det om att den på många håll ansetts vara något av en ”kolonisatör”, att den – på grund av just sin tålighet och den starka igenkänningen hos konsumenterna – har konkurrerat ut inhemska och mindre kända druvsorter och på så vis också urvattnat många länders och regioners unika identitet.
Men vadå, säger jag, skyll inte det på cabernet sauvignon, skyll det på vinmakarna? Det kan väl inte druvan rå för att den är så okomplicerad att jobba med, och att den blir till så goda viner?
Cabernet sauvignon är och lär förbli en gigant i vinvärlden. Och i min värld är den värd sin plats i rampljuset!
Är du nyfiken på att lära dig mer om cabernet sauvignon? Missa inte Wine Tables liveprovning torsdagen den 28/1, där Andreas Grube och Maja Berthas provar olika stilar av cabernet sauvignon! Provningen är kostnadsfri och du följer den på Wine Tables Facebook eller YouTube.