Därför pratar alla om Amarone igen!
Lästid: 4 minuter
Amarone är inte längre bara kraft och koncentration – det är elegans, friskhet och gastronomisk precision. Från ett historiskt misstag till en modern revolution, Amarone utvecklas och utmanar våra förväntningar. Men frågan är – känner du verkligen din Amarone?
Från ett historiskt misstag till en modern revolution
Det vi i dag kallar Amarone tog sin form någon gång på 1950-talet. Ett misstag som blev en vild avkomma till Recioto, det söta vinet från Valpolicella, men med en egen vilja. Det var stramt, torrt, lagrat på stora fat och långt ifrån den fylliga fruktbomb många förknippar med Amarone idag.
– Den klassiska Amarone var stram och kompromisslös. Det var inte ett vin för alla, men det var ett vin som bar sin historia på sina axlar, säger Andrea Lonardi, Italiens andra Master of Wine och vice direktör för Valpolicellas konsortium.
Sedan kom 1990-talet, och Amarone förändrades: marknaden ville ha värme, rundhet, omfamnande sötma och djupa ektoner. Vinvärlden exploderade och Amarone var plötsligt en internationell superstjärna.
– Vi i Veneto har alltid varit handelsmän, entreprenörer. Från Marco Polo till Benetton och Prosecco – vi vet hur man anpassar sig, säger Lonardi.
Vinmakarna lyssnade på marknaden, och Amarone blev större, fylligare och mer tillgängligt.
Men storhet kommer med ett pris. Populariteten urholkade Amarones själ. I takt med att fler och fler flaskor fyllde hyllorna, började en annan fråga eka i Valpolicella – var detta fortfarande Amarone, eller bara en karikatyr av vad det en gång varit?
Det vet vi i Sverige som för ett decennium sedan var ett av de länder i världen som drack mest Amarone. En trend som dippade totalt och helt plötsligt skulle alla svenskar dricka nebbiolo – och drottningen av Valpolicella fick stiga ned från sin tron. Nämner man Amarone idag så rynkar vinfolk i Sverige på näsan. Det hör lantisarna till, det gamla, de som inte hängt med. Men nu är det dags att tänka om.
Därför pratar alla om Amarone igen
För idag står vi inför nästa revolution. Den gamla idén om Amarone är på väg att dö.
– Vi går från produktion till tolkning, från volym till precision, säger Lonardi.
Jag håller med och lägger till att framtidens Amarone inte längre handlar om ren kraft utan om finess, komplexitet och gastronomisk elegans.
Druvorna förändras. Corvina med sin peppriga eleganta körsbärskaraktär hade länge som vapendragare rondinella, en gång en viktig del av Amarones DNA. Idag trängs rondinella undan av corvinone – Valpolicellas motsvarighet till cabernet franc. Torkningstiderna kortas ner, från 120 dagar till 60, men med större precision. Nya höjder och svalare temperaturer används för att förfina processen.
Och kanske den största förändringen av alla: Amarone håller på att bli en kategori snarare än en stil.
”Det vin som står Amarone närmast är Champagne”, säger Lonardi.
Det handlar inte längre om att göra Amarone på ett enda sätt, utan att låta varje producent definiera sin egen identitet. En Amarone är inte längre bara en Amarone.
Allt fler Amarone spelar på finess och elegans och de är otroligt goda. Säger jag som själv helst dricker vitt eller lätta röda viner med låg alkohol. Men det här är gott. Den nya stilen av Amarone hör hemma på vinlistor snarare än butikshyllor. Det märktes under förhandsprovningarna i Verona där jag provade ett sjuttiotal viner av den nya årgången 2020.
Den nya stilen
Allt fler producenter gör smala, mer pinot noir eller kanske grenache liknande viner än de man förknippar med fruktbomberna från Valpolicella. Gårdar som Secondo Marco, Villa Bellini, Quintarelli, Ca´dei Maghi, Massimago, Rocco Callisto, Stefano Accordini, Marilisa Allegrini, Corte Sant´Alda – gör alla gastronomiska viner där en flaska försvinner utan problem vid bordet.
Det här är Amarone som inte längre skriker, utan viskar – men med en röst så skarp att du inte kan ignorera den. Så vi frågar igen: Känner du verkligen din Amarone?
