Samarbete

Wine Table Stockholm AB

Tomtebogatan 5
113 39 Stockholm

Den nya generationen leder Balkan in i framtiden

Andreas Grube Dryckesredaktör

Vin-Europa fortsätter att växa och frodas, och ett av de områden som är på allas läppar just nu är – Balkan. Här görs viner av både internationella och lokala druvsorter, och som så ofta är det den nya generationen vinmakare som lyfter balkanvinerna mot nya höjder och framgångar.

Traditionen av vinproduktion på Balkanhalvön har en över två tusen år lång historia. Men under lång tid har kvantiteten varit viktigare än kvaliteten, som så ofta mycket på grund av statliga kollektiv och stora kooperativ som brytt sig mer om vinstmaximering än att skapa njutbara drycker. Dessutom har regionen varit drabbad av förödande konflikter, ockupationer, krig och splittring i flera omgångar.

Men, sedan järnridån föll har Balkanområdet sett samma positiva utveckling som exempelvis Ungern, Georgien och Armenien: en ny generation hungriga och ambitiösa vinmakare som tar över taktpinnen och jobbar för precis det som vi vinälskare tycker är viktigt – småskalighet, kvalitet, uttryck och identitet. Och man gör det med stolthet och ett värnande om de lokala traditionerna.

Sören Polonius är sommelieren som bland annat driver vinprogrammet på Adam/Albin och som också är framgångsrik coach för det svenska sommelierlandslaget. Tillsammans med den färska importfirman BalkanWines har han också besökt producenter och provat massor av viner från Balkan.

– Det i särklass viktigaste man gjort för att komma dit man är idag är att skaka av sig oket och mentaliteten från järnridån och det förödande kriget. Man ser en försiktig förbrödring efter det som skedde under nittiotalet. Man börjar arbeta tillsammans och utvecklas därför i en snabbare takt. Bort från massproduktion, mot kvalitet. Inte bara kooperativ, utan även småskaligt producerande firmor som skänker en välbehövd variation i stil, säger Sören om utvecklingen i regionen de senaste decennierna.

balkan_soren

Sören Polonius (Foto: balkanwines.com)

Det råder viss oenighet kring exakt hur Balkan ska avgränsas som område, men vanligen snackar man i alla fall om följande länder: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Kosovo, delar av Grekland, Kroatien, Montenegro, Serbien, Rumänien, Nordmakedonien och den europeiska delen av Turkiet.

– Vad gäller länderna som går i bräschen för utvecklingen håller jag Grekland högst, även om inte hela Grekland räknas till Balkan. Slovenien med sina starka italienska influenser gör det också bra, och även Kroatien är starka. Sedan handlar det mer om regionalt presterande. Fruska Gora i Serbien har till exempel levererat bra under de provningar jag har gått igenom. Med det sagt så faller ingen skugga över de andra länderna, jag behöver bara mer att prova från dem för att själv kunna få en bättre bild av vinerna, säger Sören.

På Balkan görs det viner både med klassiska internationella druvsorter som merlot och cabernet sauvignon, men också lokala sorter som den röda prokupac. För oss som gillar att nörda ner oss i vin kan ju just de inhemska varianterna vara roligast, helt enkelt eftersom de bjuder på smaker och upplevelser som man inte varit med om tidigare. Viner på internationella druvor blir dessutom också lätt jämförda med de stora klassiska ursprungen i världen.

Sören Polonius håller med:

– Chardonnay och pinot: Bourgogne. Cabernet och merlot: Bordeaux. Riesling: Tyskland. Det är svårt att konkurrera med regioner som haft möjligheten att arbeta ut perfektion i en produkt. Det kan också tyckas tråkigt att dricka redan kända druvor som kommer att ses som kopior. Men då och då stöter man på viner på internationella druvor som är mycket goda. Omnibus Lector, en Chardonnay från Erdevik som jobbar i Fruska Gora i Serbien är ett strålande exempel på ett vin som skjuter väldigt högt vad gäller kvalitet. Jag provade det på plats i somras och detta vin sopade banan med det mesta jag provat under resan. Vinet blev tydligen rätt nyligen utsett till Serbiens bästa vita vin, och med all rätt.

balkan_winecellar

(Foto: balkanwines.com)

Vad gäller framtiden för Balkan tror Sören att regionen kommer att gynnas av att de gamla ”stora” ursprungen skjuter i höjden vad gäller pris, eftersom konsumenter och krogar kommer att börja kika åt andra håll i vinvärlden efter bra och intressanta viner att dricka.

– Man vill kunna dricka ett gott vin utan att behöva kolla saldot på bankkontot först. Sedan har vi ju också faktumet att alla vinälskare har fattat att det görs bra vin över hela världen, så ögonen är vidöppna för andra ursprung än de klassiska franska och italienska storheterna. USA har dragit iväg i pris och hamnar mer och mer ur räckhåll för vardagskonsumtion. Så nu har vi ett momentum där Balkan ligger i rätt fil om man vill öka närvaron på världens vinlistor. Men det viktigaste är nog, trots allt, att man bortser från historia och gemensamt blickar framåt.

Så om man vill testa lite smarriga balkanviner hemmavid, hur gör man då?

I höstas drog den nya importören BalkanWines igång sin verksamhet, med fokus på att just visa på den vinösa utvecklingen i regionen. Bolaget drivs av Sasa Stanic och Malin Turander, och de båda har också ett nära samarbete med två av Balkans främsta sommelierer.

– Under flera års resor på Balkan med otaliga vingårdsbesök har vi byggt upp ett starkt nätverk i regionen. Det började som ett personligt intresse men när vi insåg att det svenska utbudet inte följde med i utvecklingen valde vi att satsa på en egen vinimport. Nu ger vi både privatkonsumenter och restaurangbesökare möjlighet att upptäcka ett av världens mest spännande vinområden, säger Malin Turander.

BalkanWines har sett till att antalet viner i Systembolagets beställningssortiment ökat rejält, även om det också finns andra importörer som tar in vin från Balkanländerna.

Sugen på att testa några av mina favoriter? Här är tre viner som är värda att spanas in:

winetable_balkan_breg_cuvee

Breg Cuvee 2017, Slovenien, Primorski, nr 54695, 168 kr (BS)

Vit blend där welschriesling utgör 50 procent av blenden och resten är chardonnay och sauvignon blanc. Krämig och vaniljtonad doft som också bjuder på lite gula äpplen och honungsmelon. I smaken även grapefrukt, tuttifrutti-godis och en kryddig kittling mot tungan i eftersmaken.

winetable_balkan_uncensored

Uncensored 2018, Serbien, nr 54689, 236 kr (BS)

Gjort på en druva som heter traminac. Skalmacererat i tolv dagar och sedan lagrat ett år på 500-litersfat. Ett perfekt instegsvin för orangevinsskeptikern om du frågar mig: persika, jordgubb, pinje, blodapelsin och örter i doften. Smaken är charmigt fruktdriven men har också en vitpepprig kryddighet som växer fram i eftersmaken.

winetable_balkan_trianon

Trianon 2017, Serbien, nr 54650, 156 kr (BS)

En blend från Serbien på internationella druvor där merlot står för tre fjärdedelar, och resten cabernet sauvignon och syrah. Köttig och järnig i doften på ett härligt sätt, också med mörka plommon, mogna körsbär och lite ljus choklad. Smaken drar mot blåbär, torkade örter och en överton av rökt chark. Fylligt och rejält, men samtidigt med en frisk och lätt känsla i helheten.

Winetable Symbol

De bästa vintipsen & recepten, rätt ner i din inkorg.

Vi älskar att dela med oss av det goda vi provar. Ta del av våra undangömda favoriter genom att registrera dig här.