Svenska Viner 2.2 – dåtid, nutid och framtid med Madeleine Stenwreth MW

Svenska viner 2.2

Med klimatförändringarna kommer även möjlighet att odla vin i Sverige i större utsträckning än tidigare. År 1999 fick Sverige tillstånd av EU att odla vin för kommersiellt bruk. Sedan dess har antalet odlare vuxit, både i antal och i storlek. Bland de största är Arilds Vingård som likt de flesta andra ligger i Skåne. Kustremsan runt Skåne är områden som passar bäst, men längre upp i Halland i väster och Blekinge i öster finns också bra förutsättningar, för att inte tala om öarna Gotland och Öland med sina respektive unika klimat. Även Sörmland och Östergötland har vingårdar och med klimatförändringar har till och med ännu nordligare landskap i Sverige möjligheten.

Idag finns ca 35 yrkesodlare i föreningen för svenska vinodlare, de är alla professionella, seriösa odlare och vinproducenter som med kapital, vision och passion siktat på att sätta Sverige på den internationella vinkartan. Ytterligare 150 odlare på hobbynivå, där själva vinmakningen inte står i paritet med odlandet på samma seriösa sätt, mycket på grund av klimatförhållanden och framför allt ekonomi.

Vingården i Klagshamn och Kullabergs Vingård ligger båda i Skåne och dessutom i framkant för den svenska utvecklingen tillsammans med Skepparps och Hällåkra, för att nämna några när det kommer till innovation, drömmar och realisering av visioner. Här finns både ekonomi och en ny generation vinmakare redo att ta plats. Vinmakningen tittar mer åt Europas vinproducerande länder än tidigare, nu när även råvarorna blivit bättre med åren och hållbarhet är en fråga på agendan.

Än så länge är det så kallade hybriddruvor som trivs bäst i vårt nordliga klimat. Eftersom de är vinterhärdiga druvsorter är de vanliga i flera nordeuropeiska länder. Den gröna druvan solaris börjar ta för sig ordentligt med bra mognad och frisk syra. Rondo och regent är blå druvor som visar fin kvalitet, kanske mest när det kommer till roséviner. De röda har fortfarande en pilgrimsvandring att avklara. Men det är vita och rosévinerna än så länge, både stilla och mousserande, som bär den svenska vinfanan. Mycket på grund mognadsmöjligheterna och att de är sjukdomsresistenta och har god motståndskraft mot svampangrepp. Andra druvor som planteras är pinot noir, pinot gris, riesling, souvignier gris, donauriesling, muscaris, auxerrois, cabernet cortis och johanniter bland flera andra.

Det är svårt och kanske för tidigt att definiera terroir i Sverige på grund av att produktionen ännu är så ung. Det finns ännu inget riktigt svenskt att tala om, det är snarare stil före terroir och druvtypicitet även om solaris börjat visa upp sig i egen prakt och kostym. Stilarna är dessutom många och det experimenteras för fullt i de svenska vinerierna.

Madeleine Stenwreth MW

För att nysta lite till i begreppet har vi pratat med Master of Wine Madeleine Stenwreth om hennes upplevelser av svenska viner.

Dåtid: Hur ser du på utvecklingen av svenska viner ur ett historiskt perspektiv?

– Jag har varit skeptisk som många andra. Funderat över varför vi i nordliga Sverige, med våra kalla somrar, ska hålla på med detta. Men för omkring fem år sedan gjorde jag min första riktiga tur ner till vingårdarna i Skåne. Detta då intresset för svenskt vin har ökat och jag fick allt fler frågor från andra Masters of Wine och journalister från Frankrike, UK och Kanada. Det har ju visat sig att det finns en stor potential i nordligare klimat. För 15-20 år sedan trodde ingen riktigt på att England skulle bli ett så framgångsrikt vinland som det är idag. Jag började förstå att något var på gång i England under en blindprovning av mousserande vin inför min MW-examen. Ett vin stod ut och det var 1996 Nyetimber. Ett vansinnigt intressant vin med sin otroliga syra. Liknande tankar slog mig då om att även Sverige skulle kunna bli en intressant plats för vinodling, med det nordliga klimatet och förändringarna inom global warming. Att så är fallet fick jag bekräftat på min första Sverigeturné för fem år sedan. Och när jag gjorde ytterligare besök på svenska vingårdar nu i juni såg jag tydliga förändringar och en stor framgång. Och det på så oerhört kort tid. Jag hade aldrig gjort det de gör, men beundrar dessa hårt arbetande tjockhudade visionärer.

Nutid: Vad händer idag i svenska vingårdar och på den svenska markanden för viner?

– Det jag först och främst ser är en småskalig industri där flera av aktörerna inte gör mer än 1000 flaskor per år. Men det finns de som satsar med kapital, vilja och ett jäkla engagemang för att sätta Sverige på vinkartan. Det som är intressant är att många jobbar med druvan solaris, precis som man i England jobbat med Bacchus. De är båda aromatiska druvor som ger toner fläderblom, gräs och örter. Dessa svampresistenta druvsorter som odlas på våra marginella breddgrader benämns PIWIs hellre än att generaliseras som en sorts hybrid ”version 2.0”. De har korsats fram i flera steg för att likna våra mer klassiska europeiska druvsorter och det tar ju tid att förstå sig på hur man kan lyckas lirka fram de mest intressanta uttrycken. Varje år ges nya möjligheter att experimentera sig fram med jästkulturer, jäsningstemperaturer, skalmaceration och olika typer av fat för att tukta den ibland så intensiva aromatiken. De här producenterna som vågat sig på skalkontakt och gjort orangea viner har lyckats riktigt bra. Det är just denna mångfald som är intressant och spännande. Det går inte att dra en rak linje och säga hur svenska viner ser ut. För här pratar vi verkligen natt och dag. De röda vinerna har det tufft och är svåra, men jag har hittat ett par viner som hintar om att även de kan komma att bli bra i framtiden. Det här är viner som för tankarna mot ett svalt år av en cabernet franc från Loire.

Framtid: Hur spår du Sveriges vinframtid?

– De flesta är små odlare som valt att odla druvor, men kanske saknar ett vidare perspektiv på vinmakning, globala stilar och metoder ute i vinvärlden. De ser på sitt material och gör det bästa efter egen förmåga, på sin lokala nivå. Men när det gäller kvalitet och hur de står sig mot övriga viner i världen behövs det bättre koll. Det behövs mer balans i vad ett vin av denna kvalitetsnivån kan kosta och kunskap om hur ett vin är när det är riktigt bra, när det är intressant i relation till övriga världens viner eller när ett vin bara är ett kul experiment som ingen vill betala mycket pengar för, men som ändå kan vara ett led framåt. Jag tror det finns väldiga möjligheter att göra Sverige till ett vinland, men än så länge i liten skala. Vi måste söka mikroklimat för skydd mot frost och kalla, regniga höstar och då finns inte så många platser att odla på. En av utmaningarna nu är också den höga alkoholhalten. Solaris har blivit en mästare på att skapa socker på kort tid, vilket medfört att flera viner nu drar upp mot 16 % i alkohol. Det är kan bli lite väl kaxigt när de presenteras som cool climate wines.

Provning av viner från Kullabergs Vingård och Vingården i Klagshamn

Vi har tittat närmare på två av de många fina aktörerna i vårt avlånga land, Kullabergs Vingård och Vingården i Klagshamn och provat ett antal av deras viner som finns tillgängliga via Systembolaget.

Kullabergs Vingård

“Vi arbetar hårt för att göra riktigt bra viner – komplexitet, aromatik och smaker som berör. Viktiga aspekter är nyfikenhet, fokus på detaljer och hållbara jordbruksmetoder”.
K Felix G Åhrberg på Kullabergs Vingård är en entusiastisk vinmakare och artist by heart. Utbildad på två av världens främsta vinskolor i Österrike och med arbetslivserfarenhet från vingårdar i tre världsdelar har han satt målet högt för att producera svenskt vin i världsklass. Felix förklarar “Vi jobbar naturnära. En fransk tidning kallade oss mer ekologiskt än ekologisk. Våra sorter är alla svampresistenta och vi sår stora mängder örter/blommor och klöverblandningar och arbetar med hållbara metoder i både vingård och vinkällaren och med cirkulära system”.
För att möjliggöra en hållbar produktion i ett så pass svalt klimat krävs en hel del arbete i vingårdarna. När det kommer till tillsatser så använder Kullaberg så lite som möjligt och så mycket som nödvändigt. “För att värdesätta det hårda arbetet i vingården lämnar vi inget till risken och använder jäst, jästnäring och svavel bland annat. Vi klassificerar druvorna efter densitet, mognad och sockerhalt”. Kullaberg ligger nära Höganäs på halvön Kullens västsida i nordvästra Skåne.

Lyckeri 2019, Nr 34660, 199 kr

Aromatiskt sötfruktig tropisk frukt med ananas i doften. Hög syra, citrusfrukt, lime, lemonad, vit persika och grön omogen melon. Mycket saliverande fruktsyror ger ett läskande sommarvin. Solaris, muscaris, souvignier gris och donauriesling uppvuxna i 5 % stora ekfat och 95 % ståltank.

Askesäng 2019, TSE 91314, 299 kr

Ett attraktivt balanserat vitt vin med doft av rostade hasselnötter och tropisk frukt. Fatlagrat med bra tryck i syran från druvan souvignier gris. Balanserade fat, lite chard-feeling, krusbär, cocos, citrus med kropp. Uppvuxen i 95 % stora ekfat och 5 % ståltank.

Immelen 2018, Nr 96092, 449 kr

Immelen är en uppvisning i balans och kropp. Detaljrik örtighet och citrus i nosen. Balanserat och kryddigt med persika och krusbär, lätta fat och vinbärsblad. 1 flaska vin per planta, precis som i mer välkända Grand Cru gårdar i Frankrike. Lejonpart solaris och ett tionde av övriga druvor från gården.

Rosé 2019, Nr 34647, 189 kr

Flirtigt rödbärigt med jordgubbar och en näve örter. Hög syrlig svansföring fräscht saliverande eftersmak av fler röda bär som hallon och smultron. 50 % på ståltank, 50 % på barrique och malolaktisk jäsning från de blå druvorna rondo och regent. Ett riktigt pangrosé!

Rosé Auriel 2017 (Äldre årgång, finns ej att köpa)

För att prova hur de svenska vinerna står sig provade jag ett vin från min egen källare. Förvisso endast 3 å på nacken men det fanns ändå lite mogen karaktär och förvånansvärt bra syra i kompensation. Rosa färg med drag åt orange. Mogen persika, mogna toner av röda bär i nosen. Lyft i syran, fylligt till karaktären med röd frukt, lingon och granskott.

K 2018, TSE 91320, 449 kr (Kommande 2020-09-25)

För att oxå blicka framåt i tiden så provade jag ett vin som inte släpps förens i slutet av september. Druvorna till detta vin valdes ut 2018 efter en torr och varm sommar. Bär för bär plockades varsamt och jästes först separat för att sedan försiktigt blandas. Vinet är torrt med torr munkänsla och har karaktär från ädelrötan i de utvalda druvorna. Endast 700 flaskor producerade. Nässlor och söta krusbär dominerar detta svenska “botrytisvin” på solaris.

Vingården i Klagshamn

“En av visionerna är att skånska vingårdar ska bli dragloket i den skånska turistnäringen, så som vingårdarna i Napa Valley & Central Otago”.
En annan eldsjäl i vin-Sverige är Murre Sofrakis på Vingården i Klagshamn. Han har varit en drivande kraft i många år och är en sann pionjär och entreprenör med siktet ställt på framtiden. Murre förklarar “Vad som dock kan bli unikt med skånska vingårdar är att de inte bevattnas tre gånger i veckan med dricksvatten. En dag kommer folk att ställa sig frågande om det är OK att använda jordens dricksvattentillgångar för att tillverka vin”. I Klagshamn växer rankorna i en kalkrik jordmån med höga halter av flinta och de tidigaste rankorna placerades redan år 2000, då under namnet vingårdsnamnet Nangijala. Idag fokuserar Murre och co. på en handfull druvsorter varav den gröna druvan solaris står för närmare 85 %. 2018 var arealen 1,8 ha vilket producerade närmare 7 000 flaskor. Vingården i Klagshamn ligger sydväst om Malmö ett medvindskast från Öresund.

Klagshamn Lucky Star Rosé 2019, Nr 33732, 150 kr (50 cl)

Fokuserat stilrent vin med syrliga röda bär, lingon, röda vinbär och en hint av smultron. Torr med fin fruktsötma, rödbärigt och svalt i stilen, men aningens kort i rocken. Murres avlånga halvlitersflaskor är en unique selling point.

Klagshamn Solaris 2019, Nr 34681, 209 kr

Typiska aromatiska toner av vad vi börjar känna igen som solaris från Skåne. Syrliga vita vinbär, gröna krusbär och torrt gräs. Vinet är också helt torrt och stramt med elegant syrlighet, jämn fin eftersmak med gul frukt och syrliga vita vinbär. Ett välgjort och elegant vin.

Ego 5 Solaris Nr 34682, 299 kr

Ego 5 är framställt genom flera årgångars reservvin och med den så kallade solerametoden. Nosen påminner en hel del om chardonnay från ekfat, svalt med koncentration, lite som en enklare Bourgogne Mâcon Village. Tveklöst solaris i smaken med tydliga vita vinbär från ekfat. Hög syra, fyllig och fet med bra längd där citrus och fattoner hänger kvar.

Klagshamn Skåne 2018 Nr 34678, 179 kr (50 cl)

Ett så kallat Free Run vin där den finaste musten från solaris på ståltank tas om hand och skapar denna bländande dryck. Elegant doft av gröna äpplen och citrus, citrontimjan och verbena. Vinet är fylligt med koncentrerad frukt och elegant struktur, ett riktigt toppvin!

Klagshamn, Njord 2019 Nr 34667, 159 kr (50 cl)

Njord kommer från den nordligaste delen av vingårdarna och besitter en frisk och vinbärig doft. Maxad syra, skön mouthfeel, strukturerat med citrusskal och gröna äpplen. Avslutet är mineraliskt  med bra längd.

Skåne är ett av Europas nyaste vinodlingsområden

Den skånska vinodlingen har vuxit otroligt mycket under de senaste åren. Det finns allt från vingårdar med
120 000 plantor till små med endast några hundra.
Upplev Vinvägen i Skåne på www.vinvagen.se

Vingårdar att besöka med vinprovning:
Ljungbyholms Vingård
Arilds Vingård
Flyinge Vingård
Frillestads Vingård
Ivögården
Kullabergs Vingård
Lottenlund Estate
Sandskogens Vingård
Skepparps Vingård
Skillinge Vingård/Domän Sånana
Skivarps Gästgivaregård/Swedish Wine Center
Snårestad Vingård
Södåkra Vingård
Vejby Vingård
Åhus Vingård
Österlenvin
Hällåkra Vingård
Flädie Mat&Vingård
Cehlin Vingård 

Endast Vingårdsvisning:
Fredholms Vingård
Åmund
Lyngby Vingård
Mellby nr 5 Vingård – Saknar idag hemsida: Kontakta vingården via e-post [email protected]

Fler vingårdar att besöka utanför Skåne:
Blekinge:
Stora Boråkra 
Gotland:
Gute Vingård
Långmyre Vineri
Halland:
Ästad Vingård
Öland:
Wannborga Bränneri & Vingård
Håks Gård
Östergötland:
Särtshöga Vingård
Södermanland:
Blaxsta Vingård