Winefinder, Systembolaget – och så det här med folkhälsan
Lästid: 3 minuter
Systembolaget vann första ronden i den juridiska fajten mot näthandlaren Winefinder. Men hur långt räcker folkhälsoperspektivet när näthandeln enbart står för drygt en procent av alkoholförsäljningen i Sverige? Och hur länge till kan Systembolaget hävda sin oumbärlighet i en globaliserad värld där konsumenter förväntar sig ett varierat utbud?
Näthandel med alkohol har länge befunnit sig i lite av en gråzon i Sverige, då vårt land hör till undantaget att både vara EU-medlem och ha ett statligt alkoholmonopol. Men nu börjar det bli allvar för e-handelsbranschen. Den 22 oktober i år förlorade Nordens ledande vinmäklare Winefinder i rätten mot Systembolaget som stämt dem i början av 2019.
I rätten ställdes principen om fri rörlighet och handel inom EU mot det svenska alkoholmonopolets ensamrätt till detaljhandel med alkoholhaltiga drycker. Det är inte första gången företaget motarbetats sedan dess start, men försöken att eliminera konkurrensen från näthandlare har aldrig tidigare gått så långt.
Lite bakgrund
Winefinder AB grundades 2005 av den svensk/danske entreprenören Ole Nielsen i Helsingborg. Sedan 2007 kan privatpersoner beställa viner online via företaget och få dem hemlevererade. Lagret ligger i Danmark och därifrån sker distribueringen av viner till svenska kunder via det danska dotterbolaget Winefinder ApS. Verksamheten lutar sig mot den så kallade Rosengrensdomen från 2007, där en svensk privatperson drev ett fall ända till EU-domstol om rätten att få köpa alkohol i Europa och få den hemlevererad. 2018 blev den svenska vinimportören Enjoy wine and Spirits delägare till 30% i bolaget, men i början av 2019 avslutade de sitt ägande.
Winefinder har blivit polisanmälda vid två tillfällen under sitt samarbete med matbutiken City Gross, där kunden fick viner utlämnade med sin matkasse, men anmälningarna lades ner med hänvisning till Rosengrensdomen. 2018 inkom en anmälning från Patent- och marknadsdomstolen gällande bolagets marknadsföring, en punkt där Winefinder lade sig direkt varpå inga påföljder skedde.
Från försök till skärpning av reglerna för distanshandel…
2016 ville regeringen skärpa regelverket kring distanshandel med lagförslaget ”Reglering av distanshandel av alkoholdrycker” (Ds. 2016:33). I promemorian framfördes förslag på en lagändring som innebar att kunden själv måste stå för transporten med hjälp av en från säljaren oberoende transportör. Förslaget togs aldrig vidare. Trots att ett förtydligande av detaljerna kring distanshandel aldrig tillkom, så valde rätten att gå på Systembolagets linje när frågan kom upp på tapeten igen i år.
Enligt Patent- och marknadsdomstolen går Winefinders helhetserbjudande kring försäljning och leverans emot Systembolagets ensamrätt till detaljhandel. Dessutom fastslogs att marknadsföringen av deras verksamhet är oförenlig med marknadsföringslagen. E-handelssajten beläggs med vite på 1 miljon kronor och ett förbud. Eftersom domstolen prövade verksamheten mot alkohollagen och inte gentemot privatpersoners rätt att importera alkohol genom en oberoende mellanhand, så berördes detaljerna kring Rosengrensundantaget inte närmre.
Winefinders nuvarande VD Magnus Ericsson säger att de är förvånade och besvikna över utslaget och kommer att överklaga. De önskar att i nästa instans se en argumentation ur ett europarättsligt perspektiv. Om domen vinner laga kraft så gäller den all handel där frakt ingår vilket innebär att det kan bli lagligt att sälja men inte att leverera dryckerna till konsumenter. Ett slags moment 22 som gör att en hel bransch riskerar att försvinna.
Med fallet Winefinder som prejudikat kommer man även att kunna stämma andra aktörer. Systembolaget har redan väckt talan mot Vivino gällande deras marknadsföring och i mars nästa år är det deras tur att gå upp i rätten. Om utrymmet för kommersiella aktörer minskas så kommer monopolet tvingas att möta kundernas efterfrågan på effektiva digitala lösningar i ännu högre grad – och dessa ansträngningar har redan gjorts från bolagets sida i form av bl.a. förbättrad online-handel och hemleveranser.
Inget fel med att hänga med i sin samtid, men hur länge ska Systembolaget kunna fortsätta hävda sin oumbärlighet i en globaliserad värld där konsumenter är alltmer vana vid flexibilitet och varierat utbud?
…till pudelns, eller monopolets, kärna
Som i många juridiska fall, finns här flera tolkningsmöjligheter. Kanske segrar inte alltid den som har starkast argument, utan ibland den som har starkast muskelkraft. Men hur vi än vrider och vänder på argumentationen så landar vi alltid i kärnan av det hela: folkhälsan. Grundargumentet till existensen av vårt svenska alkoholmonopol är att det är ett fundamentalt verktyg för att minska alkoholens skadliga verkningar. Detta argument har lyckats rota sig så starkt i svenskens medvetande att det ofta inte ens ifrågasätts. Men det borde det.
Den statliga kontrollfunktion som skapades i en tid av måttlöst brännvinssuperi är anakronistisk i ett Sverige där dryckeskulturen blivit alltmer måttfull och sofistikerad och människor alltmer världsvana och kräsna vad gäller kvalitet. Från EU:s sida räcker inte nostalgin kring vårt sista kvarvarande svenska monopol långt, eftersom handelshinder inte får upprättas om inte folkhälsoargumentet kan styrkas. Och hur starkt står sig detta argument egentligen idag?
När näthandeln enbart står för drygt en procent av all alkoholförsäljning i Sverige, och när försäljningen hos det monopol som borde vara folkhälsans beskyddare till hälften består av bag-in-boxviner? Det är svårt att se hur en e-handelssite som Winefinder, som undviker boxvin och alkoläsk och satsar på kvalitetsviner, kan utgöra ett större hot mot folkhälsan. Oavsett nästa domstolsbeslut, kanske detta är en fråga som just nu borde vara mer relevant än någonsin.
