Aligoté – den ratade druvans revansch
Lästid: 3 minuter
Aligoté är druvan som i Bourgogne lever i skuggan av stjärnorna pinot noir och chardonnay. Så har det inte alltid varit och nu har en ny generation vinmakare återupptäckt denna druva som i rätta händer kan ge spännande och komplexa vita viner.
En gång i tiden kunde man hitta odlingar av aligoté i de bästa lägena längs sluttningarna i Côte d’Or, till exempel i Meursault och på Corton-kullen. Numera är druvan i regel anvisad till mindre prestigefulla platser, framför allt längst ner på platten.
Det finns förstås undantag som i byn Bouzeron i Côte Chalonnaise där aligoté får spela första fiolen. Här tar man druvan på högsta allvar, låter vinstockarna växa på de bästa platserna och begränsar skördeuttaget till max 55 hektoliter per hektar. På etiketten står det i så fall kort och gott Bouzeron. Om etiketten istället är märkt med Bourgogne Aligoté betyder det att druvorna kan komma var som helst ifrån i Bourgogne. Då är det även tillåtet att ta ut större skördar och blanda in högst 15 procent chardonnay.
Hur smakar då ett vin gjort av druvren aligoté? Som så ofta med vin finns det inget entydigt svar eftersom växtplats, årgång och vinmakning varierar. Det rör sig om torra viner och aligoté brukar beskrivas med aromer av citrus, gröna äpplen, vita blommor samt hög syra. Men vinerna kan även vara mer komplexa med tydlig mineralrik sälta och örtighet. Vissa menar att aligoté faktiskt är mer känslig för terroir än chardonnay.
– Jag ser aligoté och chardonnay som kusiner. En fördel med aligoté är att druvan ackumulerar socker långsammare och därmed bibehåller en hög syra vid full mognad. Med den pågående klimatförändringen är det ett bra val för dem som söker fräschör och mineralitet i vinerna, berättar Sylvain Pataille, vinmakare i Marsannay.
Trots att mycket alltså talar till aligotés fördel odlas idag endast cirka 1700 hektar i Bourgogne. När vinlusen härjade i slutet av 1800-talet omplanterades de flesta vingårdarna med chardonnay och pinot noir eftersom de helt enkelt var mer populära.
Dessutom betraktades aligoté länge som en druva för enkla bordsviner som ska drickas unga. Félix Kir, borgmästare i staden Dijon strax efter andra världskriget, sägs vara upphovsman till Kir – en cocktail där man blandar aligoté-vin med den söta svarta vinbärs-likören crème de cassis. Elaka tungor menar att det var för att dölja den skarpa och ogina syran hos aligoté som på den tiden inte alltid uppnådde full mognad vid skörden.
Kvantitet har ofta prioriterats före kvalitet vilket bidragit till att upprätthålla det dåliga ryktet. Men på senare år har det hänt något. En ny generation vinmakare har återupptäckt druvan och strävar efter ett seriöst uttryck. De favoriserar i allt större grad aligoté doré framför den vanligaste klonen aligoté verte. Den förra är en massal selection-variant av druvan, där sticklingar tas från gamla vinstockar.
Enligt Sylvain Pataille har konsumenterna börjat förstå att det går att göra bra viner av aligoté. Det har gett upphov till en positiv spiral.
– Vi producenter kan sälja aligoté till ett högre pris och tjäna pengar på vinerna. Därmed går det att förbättra kvaliteten genom att undvika höga skördeutag, kemiska bekämpningsmedel och mekanisk skörd. Samtidigt är aligoté prisvärt med tanke hur priserna på andra Bourgogneviner ökar, säger han.
2018 bildades en lös sammanslutning som kallas för Les Aligoteurs (en lek med orden aligoté, alligator och auteur) för att lyfta fram vinmakare som satsar seriöst på aligoté. Varje år arrangerar de ett antal Salons – mötesplatser för att utbyta idéer sinsemellan och visa upp vinerna för konsumenter. En viktig uppgift är också att tillhandahålla en plantskola helt dedikerad till aligoté.
Sylvain Pataille är en av de drivande krafterna bakom Les Aligoteurs. Han har tillsammans med andra vinmakare såsom Laurent Fournier, Alice och Olivier De Moor, Fanny Sabre och Guilhem Goisot hållit fanan högt för aligoté. Volymerna är små så håll utkik hos importörerna och var snabb om de dyker upp i Sverige.
Aligoté är inte en helt fransk affär. Eftersom druvan är motståndskraftig mot kyla odlas den även i många länder i Östeuropa som exempelvis Bulgarien, Ukraina och Rumänien. I Ryssland är den en viktig del i mousserande viner.
Joseph Drouhin Aligoté 2022, Frankrike Bourgogne, Nr 5500, 179 kr
Ljus citrus, saftiga gröna äpplen, passionsfrukt och lite bittermandel. Slank på gränsen till tunn, men samtidigt frisk och fräsch. Drick till skaldjur eller som aperitif på solig uteplats.
Guy Amiot et Files, Bouzeron Les Bouillottes 2020, Frankrike, Bourgogne, Nr 52233, 319 kr
Rik frukt med saftiga gröna äpplen, citron, lavendel, anis, snäckskal samt smörig fetma. Tydliga fat som gör att vinet skulle kunna misstas för chardonnay. Balanserade syra som håller eken hyfsat i schack. Är du ute efter det opulenta vita Bourgogneviner har du hittat rätt. Drick till fiskgryta med saffran och aioli.
De Moor Bourgogne Aligoté 2021, Frankrike, Bourgogne, Privatimport från Vin & Natur, 339 kr
Aligoté från Chitry i Chablis. Biodynamiska principer och naturlig vinmakning från äkta paret De Moor. Mineraliskt jordig med salta citroner, undermogna nektariner, kamomill och dragon i glaset. Slank, hög syra, bra längd och ett härligt livligt vin. Drick till citronkyckling eller på egen hand.
