Bourgogne – en vinresa från norr till söder

Jag erkänner villigt: första gången jag besökte Bourgogne var jag inte direkt imponerad. Av landskapet, vill säga. Det här är i mina ögon inte alls en vinregion i samma pittoreska kaliber som Piemonte med sina böljande kullar eller Mosel med sina dramatiska branter.

Men å andra sidan är det ju i vinkällarna det händer, och där är Bourgogne i en svårslagen liga. Att exempelvis få kliva ner i källaren hos Domaine de la Romanée-Conti och smaka ur de vilande faten hör till de ett av de mest fantastiska ögonblicken i hela mitt yrkesliv.

Finess, syra och balanserad frukt

Vinerna från Bourgogne har liksom allt det där som vi vinnördar ofta söker efter: den fenomenala finessen, den friska syran, den balanserade frukten, koncentrationen och fokuset, längden och balansen. Och det gäller både de vita och de röda. Det är också viner som gör sig suveränt bra såväl till mat som på egen hand.

Samtidigt är de subregionala skillnaderna stora vad gäller Bourgogne och du kan hitta allt från de fjäderlätta röda till de lite mer kryddigt rustika.

Övergripande gäller i alla fall att klimatet i Bourgogne är kontinentalt, det vill säga att somrarna är varma och vintrarna rejält bitiga.

“Riskerna för vårfrost och hagel är stora, och flera av de senare årgångarna har vi sett förödande väderkatastrofer med stora skördeförluster som följd”

Druvorna som regerar i Bourgogne är framför allt pinot noir och chardonnay, och de görs så magiskt bra att de blivit benchmark för en hel värld, på gott och ont.

De viktigaste byarna och deras viner

En annan grej som är utmärkande med Bourgogne är det här med terroir, det vill säga varje enskild kommuns och vingårds säregenhet. Och det skulle krävas en rejält tjock bok för att gå in på djupet kring det, men låt oss i alla fall ta en övergripande resa från norr till söder och skaffa oss lite grundkoll!

Man brukar dela in Bourgogne i olika delar, där den nordligaste är Côte d’Or, följt av Côte Challonaise och Mâconnais. Côte d’Or delas i sin tur in i Côte de Nuits och Côte de Beaune. I Côte de Nuits ligger alla röda grand cru-lägen (alltså de allra bästa lägena) förutom en och vinerna härifrån är generellt mer välstrukturerade och djupa än vinerna från Côte de Beaune.

Här kommer en snabb crash course över några av de viktigaste byarna och deras typiska stilar:

CÔTE DE NUITS

Fixin:
Ganska enkla rödviner – men också i hyfsat bra prisklass. Bang for the buck!

Gevrey-Chambertin:
Den största kommunen i Côte de Nuits och här görs enbart röda viner. Ofta ganska maffiga och lite rustika viner med gott om mörk frukt.

Morey-St-Denis:
Ligger, givetvis förenklat, lite mitt emellan Gevrey-Chambertin och Chambolle-Musigny – både geografiskt och smakmässigt.

Chambolle-Musigny:
Här görs väldigt eleganta viner med floral parfym och silkeslena tanniner. Riktiga charmtroll, som också tenderar att kosta en slant. Men wow, vilka sagolika upplevelser man få här.

Vosne-Romanée:
Platsen för några av världens mest ikoniska och hyllade viner, och vingårdarslägen som La Tâche, La Romanée-Conti och flera andra. Praktfulla, silkiga, rika utan att vara tunga och ofta med en sorts exotisk kryddighet. Magi på flaska.

Nuits-St-George:
Brukar delas in i tre delar där den nordligaste står för både kraft och elegans, den mellersta för lite mer fullmatade och fyrkantiga viner, och där den södra delen producerar lätta och fräscha viner.

CÔTE DE BEAUNE

Enbart vita grand cru-lägen, förutom Corton som är den enda röda grand crun i Côte de Beaune.

Corton:
De röda vinerna härifrån kan vara ganska kraftiga och kantiga som unga, men är samtidigt rejält långlivade. Corton-Charlemagne är istället namnet på den vita grand crun.

Beaune:
Här ligger 75 procent av Côte de Beaunes vingårdar och här kan man verkligen hitta bargains. Ofta bra instegsviner som varken är superkraftiga eller supereleganta.

Pommard:
Brukar räknas som de mest kraftfulla, fylliga och långlivade röda vinerna i Côte de Beaune.

Volnay:
Producerar eleganta, finnesrika rödviner med fräschör och finess.

Meursault:
Klassisk vitvinskommun med hög, jämn och bra standard. Ofta med en viss rondör i vinerna.

Montrachet:
Här görs några av Bourgognes mest berömda och hyllade vita viner, med en imponerande densitet, längd, gulfruktig parfym och mineralitet. Som flytande guld.

Puligny-Montrachet:
Inte riktigt lika rika i stilen som Montrachet, men helt fantastiska viner med fantastiskt fin finess och precision.

Chassagne-Montrachet:
Lite mindre runda och mjuka än Meursault, snarare en ”stålig” kraft. Mest berömt för de vita vinerna även om det också görs en del röda.

CÔTE CHALONNAISE

Här görs framför allt röda viner på pinot noir och här är bland annat Mercurey, Givry och Rully värda att nämna som kommuner där man kan hitta prima viner som inte ruinerar en. På vitvinssidan ska man framför allt spana in Bouzeron där det görs en hel del finfina viner på den stundtals lite bortglömda vita druvan aligoté.

MÂCONNAIS

Här görs både röda och vita, varav framför allt dessa två kommuner är värda att nämna:

Saint-Véran:
Vita viner med hyfsad kropp och lagringsduglighet. Ofta hyfsat strama och med skärpa i syran.

Pouilly-Fuissé:
Producerar de bästa vitvinerna i hela Mâconnais. Kännetecknas ofta av en kombination av en solmogen, sötaktig, gulfruktighet och en klockren syra och mineralitet. Grymma viner för rimliga priser.

Hårda fakta om Bourgogne:

– Bourgogne är en av världens mest kända vinregioner, men ändå står den bara för cirka 3 procent av den totala vinarealen i Frankrike.

– Totalt har Bourgogne cirka 29 500 hektar vingårdar varav ungefär 25 000 är AOC-klassade.

– Cirka 60 procent av allt vin som produceras är vitt, 34 procent är rött och 6 procent mousserande crémant.

– Vingårdarna i Bourgogne kategoriseras i fyra huvudnivåer, som från högst till lägst är: Grand Cru, Premier Cru, by-appellationer och regionala appellationer.