Samarbete

Wine Table Stockholm AB

Tomtebogatan 5
113 39 Stockholm

Den italienska vin- och matvärldens kreativa karantän

Åsa Johansson Vinskribent, olivoljeproducent

Det lyste av energi i hans ögon och han förmedlade framtidstro, hopp och drivkraft. Men så kom coronaviruset. Alla planer, allt arbete som förberetts och byggt upp. Borta. Åsa Johansson skriver från ett hårt drabbat Italien. Ett land som står starkt och sårbart på samma gång. Men kommer att klara det.

”Vi frågade om det gick att ordna och de svarade ja”, skriver Mario Sansone, som äger restaurangen Marzapane i Rom, i ett meddelande på Whatsapp.

Tillsammans med sin unge kock Francesco Capuzzo Dolcetta, en av Italiens mest lovande unga kockar kan tilläggas, och flera andra restauranger som Roscioli och l’Arcangelo från Rom, lagar de varje dag mat för de anställda på ett av stadens sjukhus. Mario skickar bilder på hur han och de andra står i skyddskläder och munskydd och lagar mat utomhus, med enkla grillar och fältkök.

”Det kändes bara viktigt att få göra något för att hjälpa till”, skriver han.

restaurang_winetable

Jag tänker på när jag var i Rom för bara ett par månader sedan och träffade Mario för ett reportage. Vi pratade om hur det är att börja om, att starta om på nytt, precis som han just hade gjort på Marzapane. Efter år av träget arbete slutade han att satsa på fine dining och sikta på Michelinstjärnor och ville gå tillbaka till sina rötter. Han byggde om, bytte de vita dukarna mot träbord, la till en bardisk där man kan äta grillspett  – och lyxrestaurangen gjordes om till bistro. Det lyste av energi i hans ögon och han förmedlade framtidstro, hopp och drivkraft. Men så kom coronaviruset och på bara ett par dagar försvann livet. Poff. För oss alla. Alla fullklottrade agendor. Alla planer. Allt arbete som förberetts. Allt som byggts upp. Borta.

Som en vän i krogbranschen sa: ”man kan göra alla riskkalkyler man vill men ingen hade kunnat föreställa sig en situation där alla kunder slutar komma på en och samma dag”.

Nej, det hade ingen kunnat föreställa sig och personligen har det tagit ett tag att acceptera allt detta. De första dagarna gick jag bara runt med mina hörlurar som spelade Moonica Macs låt ”Stark och sårbar”, om och om igen. Jag kunde inte sluta lyssna. Kanske för att det är så livet är. Starkt och sårbart, på en och samma gång.

Och så många känslor. En stor sorg över allt som försvann och en vardag som på ett ögonblick inte fanns mer. Ingen skola. Inga fotbollsträningar. Inget jobb. En stor oro över det ekonomiska. En glädje över att ha en familj att älska och en enorm tacksamhet över vår trädgård. Vi, till skillnad från så många andra, kan gå ut och få frisk luft och se hur den toskanska landsbygden klär om till vårskrud. Aldrig har den varit vackrare än i år.

I allt det här virrvarret av tankar och känslor och Moonica Macs varma, sköra röst i bakgrunden så slår det mig hur attans snabba italienarna är att sadla om. Det är helt plötsligt mycket verkstad och lite snack. De bara gör det. Precis som vi alla utan att tänka efter har slutat säga arrivederci när vi tar avsked eller avslutar ett telefonsamtal. Arrivederci har bytts ut mot ett cela faremo. Vi kommer att klara det.

Italienarna är bra på katastrofer. Terrordåd, vulkanutbrott, maffia och jordbävningar. Minnen av krig. De fixar det och de är snabba. Italien var det första land som fick hem sin medborgare från Thailand efter Tsunamin, och när det är jordbävning här där vi bor, kommer det direkt ett sms från borgmästaren med en uppmaning om att åka och hämta barnen i skolan. De anpassar sig och reagerar. Det brukar vara metodik och vardag som skapar problem. Det enkla som blir svårt, men även tvärtom, här i det stövelformade landet som det är omöjligt att inte älska.

Med en till synes uppenbar självklarhet stiger de ner från sina höga hästar, för kan man inte rida får man gå. Man byter ut kavajen mot arbetarrocken utan att säga ett knyst. Och kan man varken rida eller gå, ja, då får man sjunga från balkongen. Och kan man inte laga mat på sin restaurang eller ta emot gäster på sin vingård, då får man hitta på något annat. Trots oro och en stor risk att allt går förlorat. Och oj så många initiativ den italienska vin- och matvärlden har kommit på under de här veckorna. Från de stora berömda kockarna, till de små trattoriorna och vingårdarna ute på landsbygden. De är så många att de inte får plats här, för alla vill dra sitt strå till stacken så gott det går.

Italiens mest kände kock, Massimo Bottura från trestjärniga restaurangen La Francescana i Modena, var också tvungen att stänga. Som svar bestämde han sig för att tillsammans med dottern Alexa, frun Lara och sonen Charlie, starta #KitchenQuarentine på Instagram och laga mat i direktsändning klockan åtta varje kväll. Det är så roligt och lustfyllt att titta på att det är beroendeframkallande.

Massimo Bottura från trestjärniga restaurangen La Francescana.

Jag skickar ett meddelande och frågar hur de kom på idén? Massimo svarar att det var dottern Alexa som kom med förslaget. ”Vi är ju också hemma i karantän och för att få tiden att gå ägnar vi oss som så många andra åt att laga mat. Kitchen Quarentine kändes som en bra idé för att vara nära varandra, även när vi är på avstånd och stödja varandra i den här situationen”, skriver Massimo.

Massimo tillsammans med dottern Alexa, frun Lara och sonen Charlie.

En annan trestjärnig restaurang, Da Vittorio i Bergamo, tar med hela sitt team för att laga mat till alla anställda och sjuka på det nya fältsjukhus som man håller på att bygga strax utanför staden. Området kring Bergamo är det värst drabbade i Italien just nu, där de döda räknas i tusental. Bilderna på militärlastbilar som långsamt kör bort med kropparna av offren, som inte får plats på staden kyrkogård, är omöjliga att få bort från näthinnan.

I Milano har ett tiotal restauranger, Slow Sud, Miscusi, Fud, Muu Muzzarella, Li Mastri, Fancytoast, Loredani, Star Zagros Kebabbar, Kebab Duomo, Gnomo, Gelsomina, gått samman för att förse rätter läkare och sjukhuspersonal, som arbetar utan vila på de överfyllda sjukhusen, med gratis mat. Italiens mest kända konditor, Iginio Massari, har donerat tre respiratorer till sjukhuset i Brescia och de flesta restauranger, från norr till söder, har givit bort den mat som annars hade behövts slängas, till Caritas.

Den italienska vinvärlden försöker också göra sitt. Till exempel vinsajten Tannico.it som tillsammans med vinproducenterna: Cà Maiol, Ca’ del Bosco, Cantine Ferrari, Cantine Pellegrino 1880, Casa Rojo, Contadi Castaldi, Feudi di San Gregorio, Frescobaldi, Hofstätter, Kettmeir, Lamole, Masciarelli, Mesa, Moët Hennessy, San Leonardo, Santa Margherita, Tasca d’Almerita och Tommasi, ger bort en euro för varje såld flaska till sjukhuset Fatebenfratelli Sacco, i Milano. Samma sak gör Eataly´s pizzerior för varje såld take away-pizza.

Vingården Dievole i Toscana erbjuder vinprovning online och vinkurser på Instagram, #lavignanonsiferma precis som så många andra vinproducenter runtom i landet. ”För att fortfarande ge möjlighet till alla som älskar vinets värld, som är en värld med vacker natur, liv och energi och som kan ge hopp just nu”, säger Stefano Capurso från Dievole.

Även de italienska mat-och vinmagasinen försöker göra sitt för att lätta upp en vardag i karantän. Gambero Rosso ger bort tre månaders prenumeration gratis medan magasinet Food & Wine Italy´s redaktörer går att kontakta för att få vintips, hjälp med brödbaket eller tips på rätter att laga tillsammans med de yngsta i familjen. Den populära webtidningen från Neapel, Luciano Pignataro, lägger varje dag ut ett recept från södra Italien och ett vintips för den som har idétorka. ”Vi hoppas att det gör långa dagar lite lättare”, säger Adele Granieri, som är initiativtagare till projektet.

Massimo Bottura skickar ett till meddelande till mig om vad han önskar när det här är över.

”När allt detta är över hoppas jag att vi inte kommer att förlora den här längtan som är så stark just nu, att vara tillsammans, och komma ihåg hur viktigt det är att dela oförglömliga känslor och upplevelser. Detta är vad vi försöker förmedla varje dag till våra gäster, att en unik upplevelse blir som störst när man delar den med andra personer.”

Personligen tror jag det. Att det här är en game changer. En mic drop. Kalla det vad du vill, men vi kommer att förändras efter det här. Förhoppningsvis till något bättre. Starka och sårbara men cela faremo.

Winetable Symbol

De bästa vintipsen & recepten, rätt ner i din inkorg.

Vi älskar att dela med oss av det goda vi provar. Ta del av våra undangömda favoriter genom att registrera dig här.