Festa del Chianti Classico 2022 på the Winery Hotel

Idén om att ordna en Festa del Chianti Classico i Sverige föddes 2018 under en middag i Toscana. Jag och Sofia Ruhne från gården Terreno hade precis avslutat den årliga förhandsprovningen av viner från Chianti Classico som går av stapeln en gång om året i Florens; Chianti Classico Collection.

“Vi var så imponerade över den höga kvaliteten på vinerna från en av världens äldsta och kanske vackraste vinregioner och kände att det här måste vi dela med oss av”, säger Sofia Ruhne.

Från bastflaskor till exklusivitet

För bara ett par decennier så såldes Chianti Classico för billig penning i den berömda rundformade bastflaskan il fiasco. (Ett passande namn på vinerna från den tiden!) Det har hänt mycket på kort tid och idag arbetar områdets producenter målmedvetet för att låta den känsliga druvan sangiovese spegla sin växtplats.

Årets tema för den tredje upplagan av Festa del Chianti Classico på The Winery Hotel den 18 och 19 mars är det historiska beslutet av en indelning av Chianti Classico i elva byar, så kallade UGA (Unitá geografiche aggiuntive). Det röstades igenom den 16 juni 2021 av områdets konsortium. Nittio procent av områdets producenter röstade ja till förslaget. En liknande indelning som man precis gjort i Chianti Classico finns redan i Barolo och Barbaresco. För första gången kommer även Mr Map Man, alias Alessandro Masnaghetti, till Sverige. Det är Alessandro som står bakom de kultförklarade kartorna från Barolo och Barbaresco – och nu även Chianti Classico. Han kommer att hålla två unika masterclass på The Winery Hotel.

En viktig faktor för att ett område skulle få bli en by att skriva ut på etiketten var att det inte enbart skulle finnas specifika förutsättningar, utan även att området skulle ha en mötesplats för sina invånare. Därför får byarna Montefioralle, Panzano, Lamole och Vagliagli egna geografiska benämningar, utöver Greve in Chianti, Radda in Chianti, San Casciano, San Donato, Castelnuovo Berardenga, Gaiole in Chianti och Castellina in Chianti.

“Vi tycker att det bästa sättet att dela med oss av vår kunskap och erfarenhet från Chianti Classico – där vi bor och arbetar – är genom att låta vinproducenterna själva komma till Sverige och med egen röst, och genom sina viner, berätta hur långt Chianti Classico kommit idag”, säger Sofia Ruhne.

Vi är otroligt glada över att ha lyckats få hit några av områdets topp-producenter, alla med olika bakgrund och förutsättningar men med en gemensam nämnare, att de gör fantastiskt goda viner!

Chianti Classico eller Chianti?

En viktig skillnad är att Chianti Classico inte är samma region som Chianti. Gränserna för Chianti Classico skapades 1716. Regionen sträcker sig mellan Florens och Siena och består av cirka 7000 hektar. Här är fyrtio procent av gårdarna certifierade ekologiska. Chianti däremot skapades mycket senare, 1932, när mer vin behövdes och viner som hette Chianti var lätta att sälja. Chianti består av 15 000 hektar.

Vägen till dagens Chianti Classico har varit lika krokig som områdets vägar men idag har områdets viner en given plats i rampljuset på världens vinscen.

Chianti Classico idag

Idag gör man tre kategorier viner i Chianti Classico. De viner som först släpps och kan drickas efter ett års lagring kallas för annata, översatt till svenska blir det årgång. Chianti Classico Riserva, kräver två års lagring och är ett urval av gårdens bästa druvor. Områdets senaste tillskott är Gran Selezione som blev officiell 2014. Fler och fler producenter gör idag Gran Selezione från enstaka vingårdar där målet är att göra viner som speglar sin växtplats. De är eleganta, klassiska sangiovese som kan mäta sig med en riktigt bra Brunello di Montalcino. Gran Selezione står för endast 6 procent av Chianti Classicos totala produktion volymmässigt men för dryga 20 procent av värdet. De elva byarnas namn får skrivas ut på etiketten på vinerna i kategorin Gran Selezione som måste innehålla minst 90 procent sangiovese. I de resterande tio procenten är endast inhemska druvsorter tillåtna, alltså inga internationella druvor.

Chianti Classico och de elva byarna

Vad är det då för skillnader mellan de olika byarna? Är de så stora att de kommer att kännas i vinerna? Här kommer en introduktion till Chianti Classicos elva nya byar.

Greve in Chianti med Lamole, Panzano och Montefioralle

Greve in Chianti ligger i den norra delen, ett stenkast från Florens och är Chianti Classicos största ort med ett vackert torg, en myriad av restauranger och en välbesökt antikmarknad varje påsk. Greve in Chianti är den största och kommunen med flest olika förutsättningar. Det känns därmed logiskt att kommunen delas in i hela fyra olika byar Greve, Lamole, Montefioralle och Panzano. Här hittar man några av de högsta höjderna i Chianti Classico medan genomsnittliga höjden ligger annars på 350 till 450 meter över havet.

Lamole är en by som ligger på hög höjd på 500 meter. Här finns en liten kyrka, en restaurang och det bor ungefär 20 personer i Lamole året runt. Det är brant, odlingarna sker på terrasser och det är svindlande vackert. Jordmånen är på många platser av vulkaniskt ursprung. Här binder man traditionellt även upp vinrankorna som bush vines, små fristående buskar, som lokalt kallas alberello lamolese. Vinerna härifrån har ofta ett starkt karaktärsdrag med dofter av viol och iris.

Panzano ligger söder om Greve in Chianti. I byn Panzano kan man äta den berömda florentiska T-bone steken hos världskändisen och slaktaren Dario Cecchini eller ta en espresso på byns pittoreska lilla torg. Panzano har en berömd dal som kallas för la conca di oro, guld-dalen. Namnet fick den eftersom man förr i tiden odlade gyllengult vete i dalen. Jordmånen består av galestro och kalkhaltig lera, det blåser en konstant havsvind söderifrån som torkar ut eventuell fukt och vingårdarna ligger i syd- eller sydvästligt läge. Gårdarna som ligger på den norra sidan om byn har mer gemensamt med vinerna från Greve in Chianti än med den södra dalen.

Montefioralle är en av Italiens vackraste byar. Den härstammar från tusentalet och är bebodd än idag. Det är ett minne för livet att ta en promenad genom de stenklädda gränderna medan man blickar ut över de mjuka kullarna klädda med olivträd och vinodlingar. Montefioralle har en blandning av olika jordmåner men här finns ett ovanligt stråk av kalkhaltig lera, där Terreno har sitt vinfält Sillano. Det ligger på över 500 meters höjd.

San Donato in Poggio (Poggibonsi, Tavernelle och Barberino)

De tre kommunerna Poggibonsi, Barberino och Tavernelle slås ihop och får en egen by – San Donato in Poggio. Med tanke på att Poggibonsi – Toscanas kanske fulaste stad, endast har tre gårdar, känns beslutet logiskt. Poggibonsi totalförstördes under andra världskriget och när den sedan återuppbyggdes verkar estetiken inte ha varit en avgörande faktor. Det är varmare än i många andra delar av Chianti Classico och skörden startar vissa år hela två veckor tidigare jämfört med svalare delar av regionen. Vinerna härifrån är ofta mogna och fylliga och utmaningen är att behålla en frisk syra.

I Barberino och Tavernelle finns varierande jordmån men generellt sett är den rik och stenig med alberese och galestro. Barberino har stenig jord och tillsammans med varma vindar från havet, något som skapar förutsättningar för mogna viner med täta tanniner. Tavernelle har mer sten och lera och gör ofta en mer robust stil av Chianti Classico.

Radda in Chianti

Radda in Chianti brukar kallas den vilda delen av Chianti Classico. Kommunen ligger i den östra delen där den naturliga gränsen mot öst är bergen Monte del Chianti. Det finns 32 gårdar i kommunen, de flesta små och familjeägda. Gårdarna i Radda in Chianti har varit några av de största förespråkarna för en indelning av Chianti Classico. För inte länge sedan sågs vinerna från Radda in Chianti som alltför strama och syrliga. Klimatförändringarna och ett allt varmare klimat har gjort gott för just den här delen av Chianti Classico.

I Radda in Chianti består jordmånen mestadels av galestro, som tillsammans med den höga höjden ger eleganta smala viner som balanseras av ren frisk frukt. Ett av de största problemen i Radda in Chianti är hagel som tyvärr blir allt vanligare.

Castelnuovo Berardenga och Vagliagli

Castelnuovo di Berardenga, den fjärilsformade kommunen, ligger i den södra delen av Chianti Classico och här åker man till Siena om man ska storhandla, inte till Florens. Den östra delen skiljer sig från den västra, det känns därför korrekt att dela upp den i två byar. Den västra delen heter Vagliagli medan den östra behåller namnet Castelnuovo di Berardenga.

Vinfälten i väst ligger på relativt låg höjd, cirka 300 meter över havet. Detta och övriga förutsättningar bidrar till fylliga viner med mycket mogen frukt och lägre syrlighet. I den östra delen, som behåller namnet Castelnuovo di Berardenga, är jordmånen mer stenig och tillsammans med svalare temperaturer har vinerna härifrån ofta en stramare karaktär.

Castellina in Chianti

Castellina in Chianti är den näst största kommunen i Chianti Classico, endast Greve är större. Precis som i Greve in Chianti är förutsättningarna lika varierade som pastasorterna i Italien. Här finns det vingårdar som ligger på nästan 600 meters höjd, några av de högsta i Chianti Classico. Jordmånen på de högre höjderna består mest av sten och det svala klimatet gör att vinerna påminner mer om de från Radda in Chianti än något annat. På lägre höjd finns mer lera och temperaturen är högre, speciellt under nätterna.

Gaiole in Chianti

Gaiole in Chianti är ett av minst turisttäta områdena. För att sig hit från Florens eller Siena, på den snirkliga men ack så vackra vägen 222, la Chiantigiana, tar längre tid än vad google-maps verkar vilja tro. Det är faktiskt så pass vilt att mobilnätet inte täcker vissa delar av kommunen. Många är vi som tappat bort oss i området på grund av en icke fungerade gps.

Gaiole kan delas in i två områden, den lägre liggande västra sidan som sträcker sig mot floden Arbia och den östra sidan som leder upp mot bergen, Monti del Chianti, i öst. På de högre höjderna finns mycket av den kalkhaltiga leran, alberese, en av de typiska jordtyperna i Chianti Classico tillsammans med galestro.

San Casciano Val di Pesa

Närheten till Florens har varit San Cascianos lycka och akilleshäl. Under renässansen var det här många adliga florentinska familjer byggde sina villor med tillhörande vingårdar. Närheten till Florens har också gjort att många turister letat sig hit och gårdarna har kunnat sälja sina viner utan att tidigare bry sig alltför mycket om kvalitet. Men det håller på att förändras.

Jordmånen i San Casciano varierar i mindre utsträckning jämfört med andra kommuner. Den består till störst del av alluvial jordmån med mycket lera och småsten. Tidigare gjorde leran att för mycket vatten hölls kvar i jorden och rankorna behövde inte kämpa för att överleva och därför blev druvorna stora och utspädda. Idag är leran en av kommunens största tillgångar. För i ett klimat i förändring är vatten en resurs värd sin vikt i guld.

Höjderna på vingårdarna i kommunen är relativt låga, de flesta vinfält ligger på max 300 meters höjd. Varma havsvindar blåser in från väst och torkar ut eventuell fukt.