Giro d´Italia – följ med på vinresa!

Italien. Ett fantastiskt vinland med sina över sexhundra inhemska druvsorter. Jag brukar likna de italienska druvsorterna vid italienska män – för ingen av dem tycker om att flytta på sig. Precis som italienska pojkar gärna stannar hemma hos mamma tills de fyller fyrtio, så växer de italienska druvsorterna helst där det klingar italienska i bakgrunden.

Italien. Världens största vinproducerande vinland tillsammans med Frankrike. Här växer runt 800 000 hektar med vinodlingar som varje år ger en produktion på cirka 50 miljoner hektoliter vin.

Vin odlas över hela det stövelformade landet. Från norr till söder. På öar och berg. På platta sluttningar och branta terrasser. Var och en av landets tjugo regioner har sin egen vinkultur. Olika inhemska druvsorter. Olika uppbindningsmetoder och sätt att arbeta. Även för italienarna själva är det som att åka till en helt ny vinkultur när man korsar gränsen till en ny region. Gemensamt har dock alla italienare sitt avslappnade förhållningssätt till vin. ”Jag vill aldrig att min flaska vin som står på bordet ska vara viktigare än de som sitter kring det”, sa en gång en av Italiens mest berömda vinproducenter till mig under en intervju.

Gemenskapen. Njutningen. Till fest, javisst, men mest till vardags. För till skillnad från oss nordbor är det tillåtet att njuta, lite men ofta. Alltid.

Och vilken resa man gjort på kort tid. Från kvantitet till kvalitet på ett par decennier.

Piemonte, i det nordvästra hörnet, där det franska inflytandet märks både på viner, språk och matkultur. Här ligger le Langhe, området som är på allas läppar genom de stora stjärnorna, Barolo och Barbaresco. Det var inte länge sedan området hörde till Italiens fattigaste regioner. Vilken resa. Den karga marken, där bönderna fick kämpa för att sätta mat på bordet, är idag värd sin vikt i guld.

Samma sak i Veneto, om vi hoppar österut, där det idag bubblar av prosecco så pass att det spritt sig som en löpeld över hela världen. Här odlar man även stora mängder pinot grigio; Veneto står för cirka fyrtio procent av världens och hela åttio procent av Italiens totala produktion av druvan. Vi får inte heller glömma bort regionens röda viner som tagit Sverige med storm; amarone, ripasso och valpolicella, vars druvor växer i dalgångarna öster om Gardasjön.

Åker vi söderut kommer vi till min hemregion, Toscana, vars skönhet man aldrig vänjer sig vid. Här finns alla nyanser av sangiovese du kan tänka dig. Druvan trivs som fisken i vattnet i de toskanska vinregionerna Chianti Classico, Montalcino, Montecucco, Scansano och Montepulciano. Listan skulle kunna göras längre. Längs kusten tycker sangiovese däremot att det är för varmt och har lämnat plats till beresta franska druvsorter som cabernet sauvignon, cabernet franc och merlot. Kring det lilla samhället Bolgheri görs några av världens mest berömda viner som Ornellaia och Sassicaia. Här får även den gröna druvan vermentino, som trivs bäst på en plats med havsutsikt, en allt större uppmärksamhet.

Den östra sidan av Italien hamnar alltid lite i skymundan. Kanske är det bergskedjan Apenninerna, som går som en ryggrad genom hela landet, som ställer till det. Men Abruzzo och Le Marche är värda ett besök. I vilda, vackra Abruzzo växer druvan montepulciano, som ger båda goda roséviner, Cerasuolo di Abruzzo, och silkeslena, örtiga och fylliga röda. Verdicchio, från le Marche, är utan tvekan en av Italiens mest intressanta gröna druvor och den trivs extra väl i områdena Jesi och Matelica.

Södra Italien, en sprudlande, livlig och nyanserad värld som det tar tid att förstå sig på. Längst ner på klacken, i Apulien, gör man de fylliga röda vinerna på negramaro och primitivo (zinfandel), som jag önskar man inte skulle förknippa med lågprisviner på bag-in-box. Och Kalabrien, kanske den minst kända vinregionen i Italien? Här växer den intressanta druvsorten gaglioppo, som få upptäckt utanför det stövelformade landets gränser. Precis som Sardinien, som aldrig får den uppmärksamhet som man förtjänar, inte minst för sina prisvärda viner gjorda på druvsorter som vermentino, cannonau (grenache), monica och malvasia di bosa.

Sicilien, ett kapitel för sig. Vulkaner, hav och färgstarka personligheter. Från den svarta jorden vid ståtliga Etna på den östra sidan, till den platta, sandiga västra delen där grillo, cataratto och inzolia ger allt mer intressanta viner. Eller den kalkhaltiga jorden kring Ragusa där nero d´avola frodas.

Italien, ett giro räcker inte. Det krävs flera stycken, om och om igen, för här finns alltid något nytt att lära, smaka och dofta på. Fråga de italienska pojkarna och deras mammor om du inte tror mig.

För vidare livsnjut i den italienska myllan – cykla in och anmäl dig till vår goda liveprovning av klassiska Italienska viner. Torsdagen den 4 februari går startskottet. Men provningen går att se närsomhelst i efterhand. Läs mer och anmäl dig HÄR.