Languedoc – It's a long way to the top if you wanna rock 'n' roll!
Lästid: 3 minuter
Languedoc har en anmärkningsvärt lång historia som vinregion i Frankrike. Stora volymer och medioker kvalitet har dock länge präglat Languedoc och idén om den stora utomhusfabriken för bulkvin har dominerat. Det finns en mängd anledningar till att detta bär en viss sanning, men för den som skrapar på ytan finns det skatter att hitta.
Redan på 600-talet före Kristus introducerades vinodling i Languedoc av grekiska sjöfarare och vinproduktionen förfinades vidare av romarna ett fåtal hundra år efter det. Det gynnsamma medelhavsklimatet bidrog till pålitliga skördeuttag och vinerna hade en central plats i det romerska imperiet. Efter romarrikets fall kom dock både odling och produktion att hamna i förfall och det skulle dröja ända till 1600-talet innan vinerna nådde kommersiell signifikans i och med utvecklingen av hamnar och ökad handel med framför allt Holland och England. Regionen blev än viktigare då järnvägsförbindelser med de norra delarna av Frankrike introducerades på 1850-talet och på bara 20 år fyrdubblades produktionen.
Efter vinlusens utplåning av de franska vingårdarna i slutet av 1800-talet blev Languedoc den första region att återplantera på amerikanska rotstockar och ökade i en enorm hastighet. Efterfrågan var så stor att regionen under en period stod för kring 45% av hela landets samlade produktion, vilket skulle komma att slå negativt mot vinernas kvalitet. På grund av skyhöga skördeuttag var vinerna ofta bleka och ogina och en stor mängd vin från bland annat Algeriet, Italien och Spanien importerades för att bidra med färg, fyllighet och alkohol. Nu började dock resten av landets vinregioner komma i kapp kvalitetsmässigt och Languedocs anseende sjönk avsevärt. Grunden till begreppet ”den franska vinsjön” var lagd.
Vägen till ökat anseende går sällan via enorm tillgång och låga priser, men då majoriteten av produktionen i Languedoc sköttes av större kooperativ som betalade för volym snarare än kvalitet fanns det få incentiv för mindre odlare att erbjuda bättre druvor genom att sänka skördeuttagen. En strategi för att komma till bukt med överproduktionen kom med EU-subventioner till odlare att rycka upp sina vingårdar och plantera om dem med exempelvis solrosor. Problemet var att ingen hänsyn togs till enskilda vingårdars kvalitetspotential och en stor mängd gamla, naturligt lågavkastande rankor rycktes upp i processen. Man har dock sett att så kallade ”vine-pull schemes” inte fått önskad effekt och problemet kvarstår i högsta grad.
Trots detta finns ett stort intresse för Languedoc. Ambitiösa producenter ser möjligheter att göra högkvalitativt vin i mer marginella vingårdslägen och de låga markpriserna jämfört med andra regioner är av stort intresse. Tack vare detta har vi sett en inflyttning av producenter till Languedoc från andra delar av Frankrike. Som exempel köptes den historiska egendomen Château d’Aussières av Domaines Barons de Rothschild 1999 och drivs idag med stort fokus på kvalitet av Saskia de Rothschild. Klimatförutsättningarna ger även stor potential att odla ekologiskt, och Languedoc står för runt 30% av Frankrikes ekologiska odling. En producent som är certifierad inte bara ekologiskt utan även biodynamiskt är den välkände Gérard Bertrand, som i dagsläget förfogar över ett flertal egendomar med över 400 hektar vingårdsmark.
En av de mest intressanta utvecklingarna i Languedoc i modern tid är definitivt införandet 2010 av kategorierna Grand Vin och Grand Cru som tillägg till de existerande AOP-klassificeringarna. Ursprung som kan sätta Grand Vin på etiketten är bland andra Corbières, Faugères och Minervois och den högsta statusen Grand Cru innehas av exempelvis La Clape, Terrasses de Larzac och Pic st. Loup.
Idén att belysa kvalitet och samtidigt ge konsumenten vägledning genom de många ursprungen i regionen har givetvis tagit inspiration från andra franska regioner, men till skillnad från exempelvis Bourgogne baseras det inte enbart på vingårdarna utan även på förhållandet mellan antal kooperativ och individuella producenter som arbetar i ursprunget. Tanken att Languedoc enbart består av billiga bulkviner skulle suddas ut och målsättningen var att inom 15 år skapa en större efterfrågan på vinerna och höja både anseende och pris på vinerna.
Summeringen består som så många gånger förr av att en bra producent kommer ha möjlighet att göra uttrycksfulla viner från en specifik plats med hjälp av ett väl avvägt urval av druvor. Nästa utmaning består av att vi konsumenter ska förstå ursprung och stil och där kommer marknadsföring och visibilitet in i bilden. I Languedoc har man delvis med hjälp av en ny slogan (good vibes, good wines) lyckats nå ut på en bredare exportmarknad samtidigt som den stora produktionsnivån sjunkit något. Som i alla vinregioner runt om i världen finns det fortfarande många dussinviner, men de högkvalitativa har aldrig varit så bra – eller prisvärda – som de är just nu.
