Lilla romskolan, del 3: Rom och lagring

I samarbete med Handpicked Wines

Som nämndes redan i första delen av Lilla romskolan är rom en mångfacetterad sprit som kommer i mängder av olika skepnader, och som heller inte är kopplad till en specifik geografisk plats. Även vad gäller just lagring är variationerna stora, och det är många faktorer som spelar in – vilken typ av trä man använder, hur stora faten är, var i världen lagringen sker, och givetvis hur lång tid man väljer att lagra.

Men om vi börjar från början: varför lagrar man egentligen sprit över huvud taget? Jo, det gör man helt enkelt för att få fram mer komplexa smaker och aromer. Tiden i ekfat ger spriten en både mer avrundad karaktär men också en större komplexitet och smaker av både torkad frukt, kryddor, nötighet och ofta även toner av såväl choklad som kaffe och tobak.

Hur länge man väljer att lagra rom är olika från producent till producent, och kan givetvis också variera beroende på produkt. Vill ha en fruktigare och lättare sprit kan man välja att lagra kortare tid, men om man är ute efter smakdjup och mer mustiga toner satsar man på längre lagring.

Rent generellt kan man säga att ju varmare geografisk lagringsplats desto snabbare process och större effekt. Det beror på att värmen ger en snabbare avdunstning i faten – det som brukar kallas ”angel’s share” – vilket ökar koncentrationen i den kvarvarande spriten. Ett varmt klimat ökar också på utbytet mellan fat och vätska.

Diplomático Reserva Exclusiva lagras upp till tolv år på små fat av amerikansk ek.

Även typen av trä spelar in, och vanligast i romvärlden är att man använder amerikansk ek. Jämfört med fransk ek är den amerikanska lite mer porös och den bidrar med aningen söta övertoner och nyanser av både vanilj och kokos. Ju mindre fat man använder, desto större blir också utbytet mellan vätska och trä.

Vissa producenter lagrar även sin ljusa rom på fat, och i de fallen filtrerar man helt enkelt bort den färg som romen har fått innan man buteljerar.

Men hur ska man tänka när man förvarar sin rom hemma då, finns det några bra regler att ha i åtanke? Javisst! Till att börja med: se till att korken sitter i ordentligt. Förvara också gärna flaskan hyfsat mörkt, åtminstone inte i direkt solljus eller nära en värmekälla. Om flaskan är oöppnad kan du utan problem förvara den i tio tjugo år eller mer utan att den blir det minsta dålig, men har du väl öppnat flaskan kommer smaken att förändras över tid. Somliga menar att det handlar om så lite som ett par månader, medan andra menar att det tar år för en öppnad flaska att försämras. Du får helt enkelt smaka och testa!

Diplomáticos prestigeprodukter Single Vintage och Ambassador.

I nästa del av Lilla romskolan, den fjärde och sista, ska vi gå in på hur man bäst matchar rom. Finns det några bra knep att ta till, och vad finns det för klassiska – och mer oväntade – kombinationer? Häng med!

Läs mer:
• Lilla romskolan, del 1: Så gör man rom
• Lilla romskolan, del 2: Stilar och länder

 

Fakta – hur gammal är romen?
Det finns, precis som med allt annat vad gäller rom, mängder av olika termer som beskriver åldern på rom. Bara i Veneuzuela och på Martinique har man så kallad DOC-status och därmed fastslagna regler för lagring. I och med nya EU-regler gäller också att den ålder som står på flaskan är den yngsta romen i blenden.

Här är några av d andra vanligt förekommande uttrycken:

• Single vintage: En rom med ett specifikt produktionsår, som också anges på flaskan.
• Står det en specifik tidsangivelse, till exempel ”12 Years”, betyder det generellt att den yngsta spriten i blenden är tolv år.
• ”Vieux” betyder att romen lagrats minst tre år, medan ”tres vieux” betyder att den lagrats längre än så.
• Ambassador, Premium, Anejo är alla olika termer som förekommer på rom som lagrats länge, även om antalet år inte alltid anges.
• Vissa länder har också specifika regler för lagring: I Venezuela måste romen ha lagrats minst två år innan buteljering, i Puerto Rico är det ett år som gäller.

WINE TABLE