Odlarchampagne med terroir och champagnehus med stil

I Champagne används begreppen Récoltant-Manipulant (RM) och Négociant-Manipulant (NM) vilket också går att läsa på flaskan. RM innebär att odlaren gör champagnen själv på sina egna druvor, medan NM innebär att det är ett champagnehus som köpt den största delen av druvorna från odlare för att göra champagnen. Därutöver finns även olika former av kooperativ.

Av den champagne som exporteras idag kommer 90% från champagnehusen som köper sina druvor, medan 90% av marken i champagne ägs av odlarna som idag är ca 16 000 stycken. De flesta av dem säljer sina druvor eftersom det är lättare att tjäna pengar på att sälja druvorna som har högt kilopris än att göra champagne själva, vilket kräver mycket arbete och kapital. Således ägs marken i champagne av odlarna, men den största produktionen står områdets ca 300 champagnehus för, med välkända namn som Bollinger, Veuve Clicquot och Deutz.

Att det ser ut som det gör beror bland annat på att Champagne alltid varit en handelsstad med sitt strategiska läge och är uppbyggt av handelsmän, inte av odlare.

– Det är extremt tufft att vara odlare och göra sitt eget vin i Champagne för ledtiden är lång innan du får tillbaka din investering. De odlare som gör sitt eget Champagne är konstnärssjälar som brinner och lyckas du kan du slå igenom.

Det säger Jim Nyman som driver importen Winescout och levererar champagne till restauranger som Operakällaren, Franzén och champagnebaren Sangreal i Malmö med, enligt Jim, Sveriges bästa utbud av odlarchampagne. Och det är just odlarchampagne han fokuserar på.

– När jag började testa odlarchampagne blev jag hooked på riktigt. Jag kunde verkligen känna hur olika växtplatser smakar och då fick champagne en själ, säger Jim. Många tänker på de stora husen när man pratar om vilka som gör de finaste champagnerna, men jag tycker precis tvärtom. Det är de små odlarna.

En minirevolution i Champagne

Det blir allt vanligare med odlarchampagne. När generationsskiften sker på vingårdarna och långa kontrakt mellan odlare och druvköpare går ut tar unga över. De kommer med nya tankar och vill skapa sitt eget.

– Producenten Selosse banade väg för odlarna och visade att man kan göra champagne på sitt eget sätt, uttrycka terroir och bli världskänd. De är i närmaste lärjungar, säger Jim Nyman. Nu är det en minirevolution!

Det finns idag ca 4000 odlare som gör sin egen champagne (RM) och då har de ofta små odlingar på bara några få hektar. Medan ett champagnehus kan köpa in druvor från många olika områden. Skillnaden mellan champagnehusen och odlarchampagne är mer än en laglig term. Man brukar säga att champagnehusen gör en husstil som är likadan år efter år, oavsett årgång, medan odlarna skapar viner med terroir.

– Odlarnas chans att sticka ut mot gentemot de stora husen är deras möjlighet att uttrycka terroir, eftersom de har en begränsad yta, ofta endast mellan en och tio hektar mark och kan kontrollera hela kedjan.

Med det sagt så jobbar de flesta av odlarna idag enligt samma principer som de större husen, vilket traditionellt sätt innebär att stilen sätts i vineriet genom blandning av årgångar, reservvin och dosage. I stället för att göra stor del av vinet i vingården. Jim tycker det är synd att så många manipulerar bort den unicitet som terroir kan innebära.

– Alla fina viner världen över uttrycker terroir och om champagne hör man ofta om den djupa kalken som är miljoner år gammal samt ett fördelaktigt klimat. Stora hus gör mycket för att dölja detta. När de manipulerar vinerna så tar de bort den fantastiska terroiren.

Det var dock ett välkänt champagnehus som fick Jim att öppna upp ögonen för området. En äldre Krug Grande Cru Cuvée.

– Jag blev förälskad i det sammetslena, briochen och i den speciella ”krugparfymen”. Jag hade aldrig testat ett vin som smakade så gott.

Utan odlarna skulle champagnehusen inte existera. Och utan de stora champagnehusen skulle området inte ha den position det har idag. Det går hand i hand och den genomsnittliga odlaren är glad för de stora husen som har satt champagne på kartan. Tack vare dem finns nu möjlighet för odlare att gå sin egen väg. Jim har redan flera nya stjärnskott i kikaren.

– Det är nu det stora händer, många långa kontrakt går ut och många vill börja göra champagne själva.

Två Champagnehus

– Två hus jag respekterar mycket är Henri Giraud och Louis Roederer. Sedan 2012 är alla vingårdar som går till Louis Roederers prestigecuvée Cristal biodynamiska och det är ett jättestort steg för ett så stort hus som Louis Roederer. Henri Giraud med en produktion på endast cirka 300 000 flaskor per år drivs mer som en större odlare än ett hus och håller i dag absolut högsta klass. Dessa två hus är familjeägda och kan fokusera mer på kvalitet än på sina aktieägare.

Två odlare

– Ulysse Collin kommer från en by som heter Congy och gör terroirviner av högsta kvalitet med otroligt begränsad mark. Han är mycket noggrann och har full kontroll utan att göra för mycket i vinmakningen. Han är för mig den absolut främsta vinmakaren idag.

– Maxime Oudiette är en väldigt ung producent från en by som heter Beauney och han gör en otroligt liten produktion med hög efterfrågan. Han är en av de bästa vinmakarna i den unga generationen i Champagne.

Vad dricker du på nyårsafton?

– Jag öppnar ett storhus och tre, fyra odlarchampagner och i år dricker jag absolut Casanovas nya Cuvée ”Malo” från Le Mesnil-sur-Oger, Malo är namnet på vingården. Samt Oger 2017 från Domaine Vincey. Det är två fantastiska kvinnliga vinmakare som även är bästa vänner.