Rioja – lägesrapport inför en spännande framtid

Rioja är traditionstyngt och har sedan apellationens start producerat enorma mängder vin under ett tak av ett antal stora vinhus. Hur har detta förändrats under de senaste åren?

– Vi ser en ny generation vinmakare som tar över i Rioja. Deras erfarenheter från andra delar av Spanien och världen tar de med sig hem. De har mer fokus på vingården än bodegan och en mer experimentiell vinmakning. Med det sagt så tar de fortfarande lärdom av den äldre generationen. Nu kan man även skriva ut underregionerna Rioja Oriental, Rioja Alavesa och Rioja Alta på etiketten samt namn på byar och enskilda vingårdslägen. Detta ger vinmakarna en större möjlighet att nå ut med viner med ett tydligt ursprung som är så spännande att se, från just sin del av Rioja.

Traditionen har alltid haft fokus på de blå druvorna och de röda vinerna. Nu ser vi en uppgång i intresse för de gröna druvorna och de vita vinerna i området. Berätta lite om dess historik och vad som gjort dem så intressanta?

– Sedan Consejo Regulador Rioja grundades 1925 har det varit tre gröna druvor tillåtna, viura, garnacha blanca och malvasía riojana där viura stått för 95% av planteringen. Men 2008 tog man ett stort kliv och släppte in ytterligare sex vita druvsorter. Tempranillo blanco, maturana blanca, turruntés, chardonnay, sauvignon blanc samt verdejo. En av anledningarna till detta var att öka mångfalden på vita viner från Rioja och ta plats från andra mer kända vitvinsområden.

När ståltanken kom till Rioja

– Men vi går tillbaka i tiden och tar 1970-talet som en vändpunkt. Innan dess hade vi klassisk vit rioja med lång fatlagring på gammal ek som resulterade i djupt guldfärgade viner med uttalade aromer av citron och äppelskal, muskotnöt och kanel, kola och bivax, rostade nötter och med en ljus renande syra. En mystisk kombination som definierade en generation av viner, men som bara tillverkas idag av ett fåtal orädda producenter.

– Vad hände, jo ståltanken tog klivet in i Rioja. När några av de stora producenterna började använda ståltank i stället för ek och göra viner med fokus på frukt exploderade det på marknaden och en ny stil av vit rioja var född. Samma sak skedde i andra områden som Rueda och Rias Baixas. Marknaden suktade efter dessa viner med lätt och omedelbar frukt och klassisk vit rioja med basen viura blev gammaldags. Men viura har en avgörande roll i framtiden för det är här vi hittar de äldre stockarna med en genomsnittsålder på 45 år eller mer. Dessa överlevare producerar naturligt lägre skördar men står emot naturens förändring bättre utan att kvaliteten sjunker.

Vit rioja tillbaka på kartan

– Nu ser vi producenter, stora som små som med självsäkerhet sätter vit rioja tillbaka på vinkartan och kompletterar de klassiska vinerna. Här används äldre stockar från magra, steniga jordar, skalkontakt, inhemsk jäst, användning av ek under antingen jäsning eller lagring, malolaktisk jäsning, battonage och med lagring på flaska några år innan vinet når marknaden. Alla dessa producenter bidrar till den mångfald vi nu ser och ökningen av kvalitet på vit Rioja. Här låter man de lokala druvorna blomstra, speciellt viura då den används mer eftertänksamt än tidigare. Så fråga efter vit rioja nästa gång du kliver in på en restaurang eller vinbar eller på Systembolaget. Desto större efterfrågan, desto större är chansen att vi får se mer av dessa viner på svenska marknaden.

Hur ser situationen i området ut när det kommer till klimatförändringar, dels som helhet och dels i de flera olika microklimatzonerna?

– Rioja Oriental och de södra delarna av Rioja Alta känner av förändringarna mest. Det varmare klimatet ger tidigare blomning gör dem mer utsatta för frost på våren. På grund av värmen behöver man skörda tidigare och man uppnår inte den druvmognad man skulle vilja då växtsäsongen blir kortare.

Enligt University of La Rioja kan man se att under åren 1950-2014 så har medeltemperaturen i området ökat med 0,9ºC till 1,2ºC. Druvornas tillväxt sker tidigare på hösten och man ser inte lika stor skillnad mellan dag och nattemperatur som behövs för en fin druvmognad. Här blir det svårt att hitta den perfekta balansen mellan socker/syra och de fenolföreningarna som ger färg/textur i det färdiga vinet. Detta oroar många vinodlare i området.

Finns det några betydande positiva sidor av klimatförändringen överhuvudtaget?

– Ja i de högre delarna av Rioja Alta och Rioja Alavesa drar man nytta av att odla på högre höjd och ser nu ofta en väldigt fin druvmognad med ett finare slutresultat. Parallellt med detta försöker man i större utsträckning också lyfta fram växtplatsen när man marknadsför vinet.

Vi har sett att priser på bland annat Grand Reserva vinerna dumpas för att slå sig in i budgetkategorier på Systembolaget, nu senast med lanseringen av ett vin för 119 kr. Reaktionerna i området har varit kraftiga och likt Amarone är det flera av vinproducenterna som är mycket kritiska till denna utveckling. Hur resoneras det på plats och vad är din åsikt i fallet?

– Jag tycker det är så ledsamt att Systembolaget ska sätta en standard i Sverige som inte råder någon annanstans i världen. Att vi svenskar då tror och förväntar sig i pris och stil på en Gran Reserva. Tidigare var Gran Reserva som något förbehållet endast de bästa årgångarna men numera lanserar vissa producenter Gran Reserva varje år utan kvalitetskrav på att druvorna ska vara exceptionella utan endast för att man uppfyller själva kraven på lagringstid. Men det är ju den lokala Consejo Regulador som styr reglerna och skulle kunna stoppa denna utveckling på samma sätt som motsvarande organisation skulle kunna satt stopp för utveckling av Amarone.

– De billiga Gran Reserva vi nu ser i Sverige är inga viner som finns att köpa lokalt i Spanien utan endast framtagna t ex för en exportmarknad som Sverige. Men det är inte enbart Systembolaget som bär skulden för detta utan i realiteten är det de stora bulkvinsimportörer som gör inspel till Systembolaget med förslag som detta som sedan kan leda till en offertupphandling.

Samarbetsvilja hos de småskaliga producenterna

För de småskaliga och hantverksmässiga vinodlarna kommer andra utmaningar gentemot de stora vinhusen. Hur ser samarbetsviljan ut mellan dem?

– Här är det mer de mindre producenterna som går samman, byter erfarenheter, marknadsför och hjälper varandra. På den stora vinmässan Fenavin i Ciudad Real nu i maj stod de flesta av dessa i en gemensam monter under namnet ”Independent Family Wineries – Bodegas Familiares de Rioja”.

Hur ser tankarna och utvecklingen ut när det kommer till ekologiska och biodynamiska certifieringar?

– Det är fortfarande många som inte vågar ta klivet in att certifiera sig. Skulle det bli ett tufft år och man riskerar att förlora stora delar av skörden. Sen är också den administrativa delen ett hinder som tar för mycket tid och pengar. Däremot är trenden mycket tydlig att fler och fler väljer att ställa om och arbeta i både vingården och i vineriet så ekologiskt och biodynamiskt som möjligt men att inte certifiera sig formellt.

Hur söker man upp de mindre hantverksmässiga odlarna om apellationens markörer inte längre beklär dess etiketter?

– Leta efter viner som inte enbart kallar sig ”Rioja”. Viner som enbart säger sig komma från Rioja tar druvor från alla delar av det stora Rioja-området och det är de stora traditionella producenterna som gör så. De mindre är tydliga med vilket ursprung vinet kommer från och inte bara Rioja Alta, Alavesa eller Oriental. Du kan numera också på baksidan ange vilket område eller by det kommer från. Sedan finns också de som är helt vingårdsbetecknade – Viñedo Singular. Men dessa kommer du aldrig hitta i det fasta sortimentet hos Systembolaget då volymen är mycket liten men kanske i det tillfälliga sortimentet framöver.

Största utmaningarna för Rioja i framtiden?

– Den nya mångfalden från Rioja är verkligen spännande men såklart är det en utmaning att från en sådan klassisk region nå ut med detta till konsumenten som är van vid att ett vin från Rioja är på ett visst sätt. Här kommer bl.a sommeliernas roll in. Kan vi jobba med viner från Rioja på ett annat sätt. Dela upp vinlistan, visa på de olika zonerna och lyfta fram viner med by och vingårdsbeteckning. Och inte bara i flasklistan utan även erbjuda olika stilar på glaslistan. Rioja måste som region kommunicera detta genom att synas på de olika marknaderna genom specifika events och utbildningar till folk i branschen och skaffa sig ambassadörer som för deras talan.

Klimatförändringarna utmanar vinodlarna

Talar vi om klimatförändringarna så tittar man på flera olika lösningar som att plantera nya vingårdar på högre höjd och att använda sig av druvor med längre växtcykel som graciano och garnacha. Andra metoder kan vara att använda kloner som mognar senare, kraftigt skära ner bladverket samt sen beskärning. Utmaningar som kan vändas till möjligheter bara man jobbar tillsammans.

Kan du förutspå några kommande trender från Rioja och några vingårdar som vi förmodligen kommer att se mer av här inom en snar framtid?

– Vi kommer få se mer mångfald i olika vinstilar från Rioja. Viner med mer spegling av vinmakaren och dess ursprung. Viner med mindre ek och mer fokus på frukt, syra och en fin balans. Jag tror också vi får se fler vita viner från området. I vinmakningen använder man sig av flera olika jäsnings och lagringsprocesser och olika typer av lagringskärl. Vi ser mer betong, amfora och ståltank sida vid sida av större ekfoudres och mindre fat. Det är ett spännande bidrag till smakpaletten och ger fler dimensioner när det kommer till textur. Vi ser även fler endruvsviner på druvor som garnacha, mazuelo och graciano vilket är spännande.

Njut nu och reflektera under tiden

Lagringen då, som Rioja är så känt för? Hur ska vi tänka kring dessa unga, fräscha viner som legat på ståltank och betong? Kommer de gå att lagra länge och hur utvecklas de i flaska? Det återstår att se. Kanske kan det bara få vara så att vi får det bästa från två världar från denna spännande vinregion. Njut nu och reflektera under tiden. Lägg undan några år och följ med i utvecklingen från en vinregion som har allt att erbjuda i framtiden.

I Sverige är den stora efterfrågan fortfarande på den stil av Rioja man är van vid. Men håll koll i de tillfälliga släppen där det då och då dyker upp nya spännande viner från regionen och våga prova nytt med ett öppet sinne.

Tips om man vill lära sig mer om Rioja är att spana in Rioja Wine Academy: https://riojawineacademy.com/en/home