Pét–Nat, Varats olidliga lätthet eller you had me at Pét–Nat.
Lästid: 5 minuter
Rachel Signers bok är en i raden av hyllningar till pét-nat, en av de röster som gjort fenomenet en återigen skarpt lysande stjärna på den mousserande vinhimlen. Men är allt OK i producentleden? Och vad har Milan Kunderas bok filmatiserad av Philip Kaufman med ett mousserande vin att göra? Wine Tables chefredaktör och vinskribent Pär Strömberg reder ut.
Jag läser den fängslande vinboken You had me at Pét-Nat av Rachel Signer, vars dröm var att vara den där tjejen som rökte handrullade cigaretter i fönstret på sin parisiska studiolägenhet från 1800-talet, klädd i begagnade Isabel Marant-jeans, smuttandes på ett glas sval Beaujolais. Istället blev hon en underskattad frilansjournalist och servitris i New York City, frustrerad över att alltid vara pank och alltid olyckligt kär. Men något händer när hon smakar sin första pét-nat (pétillant-naturel), ett mousserande naturvin, utan tillsatser eller kemikalier, ett vin som sätter henne på första parkett i teatern om sin egen framtid.
En historia som är både djupt personlig och professionell och som leder oss till just Paris men vidare till Italien, Spanien, Georgien och slutligen djupt in i södra Australiens vildmarker där vår antagonist Rachel möter kärleken och ställs inför frågan om hon verkligen kan leva det okonventionella liv hon påstår sig vilja ha?
Stor succé på coola vinbarer
Pét-Nat är av de senaste årens stora succéer på vinvärldens mest intressanta och coola vinbarer och restauranger. Även det exklusiva tillfälliga sortimentet på vårt monopol Systembolaget har hakat på trenden och det lanseras fler och fler etiketter med den svårbegripliga men samtidigt lockande termen. Vinet, som oftast är betydligt enklare än en klassisk champagne men med saftig och förförisk frukt och mjuka bubblor har tagit fransmännen med storm och de kallar det för ett “vin de soif” – ett vin att släcka törsten med!
Namnet som också är franskt, pétillant naturel, eller pét-nat som det ofta förkortas, står helt enkelt för naturligt mousserande och trots den senaste ökningen i popularitet är pét-nat långt ifrån ett nytt påfund. Faktum är att detta lätt mousserande vin dateras långt före att Champagne gjorde bubblorna till sina. Pét-nat är också omtvistat den ursprungliga metoden för tillverkning av mousserande vin.
En metod som användes redan på 1500-talet
Pét-Nat produceras enligt metoden méthode-ancestral, även känd som rurale, artisanale och gaillacoise. I korthet kan det beskrivas som ett vin som får jäsa i flaskan utan att man separerar fällningen från vinet, som man gör i ex. Champagne där tillämpningsmetoden kallas la méthode traditionnelle ou champenoise. Att vinet buteljeras innan det jäst ut sin första jäsning, gör att koldioxid produceras av de naturliga sockerarter som finns i druvorna som sedermera skapar bubblorna i flaskan.
Metoden härstammar ursprungligen från Limoux i södra Frankrike, där munkar redan i början av 1500-talet använde sig av denna vinframställning. Det är en ganska varlig process och är man inte noggrann får man antingen ett stilla vin eller ett vin som riskerar att spränga flaskan inifrån på grund av det mycket höga trycket.
Vinet är också mycket känsligt för defekter då minsta lilla av fel bakteriecell hamnar i flaskan riskerar att göra den, om inte helt obruklig, så defekt i den mening att volatila syror, brettanomyces, oxidation och musighet (goût de souris/ mousiness) dämpar vinets friskhet och renhet. Något som blivit en vattendelare mellan naturvinsvurmare med avsky mot sulfiter/svaveldioxid och förkärlek för funkiga viner mot andra som helst dricker stabila och rena viner.
Produktionsmetoden är således något annorlunda mot den så kallade traditionella metoden, eller Méthode Champenoise alternativt Methodo Classico, det sätt på vilket Champagne, Cava, Franciacorta, Cremant, Méthode Cap Classique med flera produceras, där basvinet är helt utjäst innan det genomgår en andra jäsning på flaska, ofta med tillsatt jäst och socker (tirage).
Till skillnad från i Champagne har inte pét-natviner något krav på degorgering (när man avlägsnar korken och bottensatsen för att försluta med den slutgiltiga korken) eller filtrering efter avslutad jäsning. Det är just vid klarning och filtrering som pét-nat har mött sin vattendelare. Vin som avslutar sin fermentering i flaskan kommer att producera samma sediment som mousserande viner på traditionella metoden. Skillnaden är att med pét-nat är det inte något krav att ta bort det överblivna sedimentet genom degorgering. Det är denna frihet som naturvinsvurmarna älskar och som gör processen lite mer spännande.
Pét-nat kan även göras i vilken stil som helst då inga reglementen styr produktionen som finns, idag hittar man viner inom vitt, orange, rött, torrt och sött från mängder av druvsorter, regioner och länder.
En förhoppning om en stabilare framtid
Pét-nats har ofta en lätt och mjuk mousserande munkänsla och är generellt låga i alkohol. Tidigare har det varit vanligt med lite sötma i vinet, men helt torra viner är det som är mest efterfrågat just nu. Vinet kan med fördel dra nytta av ett par år i flaskan, men utvecklas inte speciellt mycket mer med åldrande. Innehållet i flaskorna kan ofta upplevas grumliga, på grund av den återstående jästens närvaro och brist på filtrering.
Pét-nat-produktionen är extremt varierande och kan vara svår att kontrollera och kräver därför expertis från vinproducentens sida. Slutresultatet är ett naket, livligt och ibland rustikt vin, extremt påverkat av terroiren från vilken den kom. Det är just den punkten som kommit att bli extra känslig för oss som provar mycket vin på daglig basis. Alldeles för många producenter med alltför tvivelaktiga förtecken producerar idag pét-nat utan någon som helst kvalitets- och renhetskrav. Marknaden har tydligt sagt sitt, det finns en plats för funkiga orena viner, vinerna säljs och det skapar en obalans mellan vinprofessionella och konsumenten.
Systembolaget har ridit på vågen och tagit in flaska efter flaska med tveksamt innehåll. För oss skribenter skapar det ytterligare dilemman då flaskvariationer är ett återkommande problem. Ena provningen uppvisar musighet, andra gången brett, för att tredje vara rent och krispigt. Hur ska vi kommunicera dessa ostabila viner till en allt mer kunnig och krävande publik, när importörer sprider superlativa ord som ex ”kultvin” och allt jag själv får i munnen är en fadd smak av otillräckligt vinmakeri.
Pét-nat på allas tunga men låt oss hoppas på en stabilare framtid med rena och vitala viner så att tungan inte smolkas ned av musighet och okunskap. Att acceptera lättheten i pét-nat och att bara ta den för vad den är, innebär praktiskt taget att acceptera en viss brist på yttersta mening i vinmakning och metodens grunder. Att endast leva för ögonblicklig skönhet och njut utan att djupare söka kärleken till det renaste i livet går något förlorat och när fakta inte längre spelar någon roll, finns det ingenting som stoppar angreppet av meningslöshet. Något som tematiskt benas ut i Milan Kunderas ypperliga roman Varats Olidliga Lätthet.
TRE PÉT-NATS MED KLASS, STIL OCH GARANTERAD RENHET
Vintips: Pär Strömberg
Nr 97702 | 179:- | 12% | BS
Pansa blanca och xarel-lo är den lokala druvan som är bärande i denna rena och sköna pét-nat. Frisk doft av krusbär, grapefrukt och päron med syrlig, frisk, mjuk mousse. Välbalanserat och rent, charmigt och personligt.
Weingut Zahel Ein Wildes Gläschen Rosé Pét-Nat 2021
Nr 57641 | 249:- | 11% | BS | EKO
Biodynamisk odlad pinot noir med ljust transparent rosa ton. Rödbärig nos med hint av äpple och ljust bröd. Syrlig frukt, maxad syra, mjuk försvinnande mousse, röda bär, vinbär och grapefruktbeska i avslutet, rent och snyggt!
Kamara Pet Nat Blooming Mountain 2021
Nr 58164 | 321:- | 12% | BS | EKO
Ekologiskt odlad muscat och moschofilero, naturligt och ofiltrerat grumligt orange. Syrlig nos, apelsinskal, citrus, persika och en mix av frukt från tropikerna. Driven syra, mjuk krämig mousse, torr och örtigt avslut med limetwist.
