Nyårskarameller med Pär Strömberg

Årets bästa…

…vinupplevelse?

– Jag har haft möjligheten att besöka ett stort antal vingårdar under mina vinresor, något jag håller högt när det kommer till vinupplevelser och under det gångna året har jag varit med om mycket fint att lägga till minnesbanken, men att fira sydafrikanska Kanonkops Wine Estates 50-årsjubileum på Tiara Château Hôtel Mont Royal Chantilly utanför Paris tar nog priset. Vi fick inte bara en kunglig vistelse med utsökt mat, utan även en Masterclass av vinmakaren Abrie Beeselaar där en vertikal med början 1974 (ett vin jag fick äran att beskriva för deras press) presenterades av ägarna Johann och Paul Krige. Den upplevelsen toppar tillsammans med en helt otrolig och oförglömlig resa till Georgien med kollegorna Andreas Grube och Michel Jamais i februari i år. En tre dagars trip som innehöll allt, kan man säga, och även om vi blev strandade och blåsta i Warsawa, så bjöd Tblisi på både Georgiens bästa viner och audiens hos president Salomé Zurabisjvili. Otroligt och minnesvärt, med viss huvudvärk.

…trend?

– Vi har sett en pågående trend med egna varumärken, boxar med färgade husknutar, husdjur och påhittade personer, flaskor med fler kändisnyllen än vanligt och än mer av viner skräddarsydda för en viss typ av publik. Folk har naturligtvis rätt att dricka vad de vill och med vilken form på flaskan eller boxen och till vilket lågt pris som helst, men tyvärr urvattnar det det statligt monopolistiska Systembolaget vi har att tillgå, på genuina och äkta viner, från de som faktiskt odlar sina druvor för att sen göra vin av dem, en kulturell lika mycket som gastronomisk företeelse med en tradition och historia som sträcker sig längre tillbaka i tiden än det mesta vi idag refererar till. Lokalförankrade med typicitet i både druva och jord gör dessa bönder, företagare, passionerade riktiga människor, viner som är anpassat den plats där de bor och verkar. Med tanke på att vin produceras på det här sättet över, i stort sett hela världen, finns det tillräckligt med intressanta, goda och prisvänliga viner så det räcker och blir över i den genuina kategorin. Vi behöver faktiskt inte en enda box eller flaska till med en kändis, stuga, stad, gulligt husdjur eller tokroligt namn på etiketten. Istället spår jag en trend inför 2024 där vi alla väljer genuina hantverksmässiga viner med en adress som stämmer överens med innehållet.

…krogupplevelse?

– Den bruna maten på nya Gondolen. Ja, jag vet att det inte låter så kul eller spännande men den är helt gudomlig. Och varför brun? Jo, för det rimmar faktiskt lite med tv-programmet Landet Brunsås där Henrik Schyffert, Erik Haag och Lotta Lundgren tog reda på varför vi svenskar äter som vi gör. Gondolens nya kök är en modern version av vår klassiska husmanskost i en ny och gyllene kostym, och jag älskar det!

…vinnyhet på den fasta hyllan?

– Jag har provat de flesta av alla nya släpp i fasta sortimentet, både de som lanserats via offert av Systembolaget och de som tagit sig in på hyllan genom tillräckligt bra försäljning i beställningssortimentet. Mitt val är ett rött vin som jag njutit mycket av under hela året som gått. Taurasi 2018 (nr 2236, 199 kr) på druvan aglianico från Tenuta Cavalier Pepe, ett familjevineri i Irpinia, Kampanien. Ett riktigt vargavin, smakrikt, fylligt och rustikt med en elegans som gör det passande både till vardags som till festligare tillfällen. Ett stort vin till ett helt överkomligt pris.

…vinbar?

– Vid ett vingårdsbesök i Bourgogne tidigare i år saltade jag och mitt sällskap notan med ett par enhörningsflaskor på charmiga La Maison Du Colombier i Beaune. Listan där är både djup och bred och servicen oantastlig, liksom klientelet som den kvällen bestod av idel, i vinvärlden, kända ansikten. Det visade sig senare att Beastie Boys Mike D höll i ett event några dagar senare, som jag tyvärr missade, men som naturligtvis lockat vinvärldens hipsterelit.

…bubbel?

– Eftersom jag varje vecka skriver Nyprovat om de tillfälliga lanseringarna på Systembolaget kommer jag att lista mina bästa viner efter de bästa släppen, enligt min egen personliga smak, från året som gått. Viner som kanske inte längre finns på hyllan men som man under kommande år kan hålla ett extra vakande öga efter i mina veckolistor. Årets bästa bubbel var för mig Deutz Brut Rosé Millésimé 2016 (nr 93857, 799 kr), en helt otrolig rosé från en kanonårgång som faktiskt finns kvar på några butiker i skrivande stund. ”Deutzmetal” som jag brukar kalla den, i blekt laxrosa inramning. Riktig lyx, som till den, inte helt modesta prislappen, faktiskt klassar in som en Super Bargain!

…vita?

– Jag har provat otaliga stilar och varianter och jag är en storkonsument av vita viner, dricker mer vitt än rött och bubbel tillsammans faktiskt. Det är således inte helt lätt att välja ett vin av alla de som jag provat, druckit, njutit och älskat. Men i början av året släpptes en unicorn som jag lyckades lägga vantarna på, en druvblend från en av Sydafrikas stora stjärnvinmakare, Eben Sadie. En intrigerande blend av chenin blanc, grenache blanc, viognier och chardonnay som utgör det fantasiska vinet Palladius 2020.

…orange?

– Lätt, Radikon Oslavje 2018 (nr 53174, 399 kr). Orangevin på halvflaska från den hädangångne mästaren Stanko Radikons händer. Djupt guldfärgat efter skalkontakt, aromatiskt och koncentrerat i nosen. Lite som att lukta på eld, fast utan rök. Djupa toner av aprikos och mogen persika, syrliga nypallade sommaräpplen och apelsinskals rutor som man snott från mormors tårta. 60/40 av chardonnay och sauvignon blanc i ett stort, läskande, rustikt, seriöst och förföriskt sammelsurium av smak och energier, nu i händerna på Stankos son Sasja. Jag drack det som traditionen bjuder, under småtimmarna mellan julafton och juldagen, som min egen julotta.
Jag; för att fira in min och Jesus födelsedag.
Ni; för att ni kommer att älska det här tipset!

…röda?

– När det kommer till rött så vill jag att det ska kännas i både själ och hjärta, precis som i nosen och i munnen. Så här skrev jag den 27 september i år: ”Jag har köpt, sparat men också druckit och njutit av Ariannas exceptionella vinmakning på druvan frappato sedan första årgången jag smakade vinet, 2008. Strukturen, elegansen och energin från Vittorias terroir och Ariannas handlag bjuder återigen dess omisskännliga elektriskt eklektiska parfym. Som alltid, välstrukturerat med energisk lantlig elegans där textur och struktur balanseras med frukt, blommor och livgivande syra som strävar bortom det beskrivbara. Åter ett vin att köpa i mängd och parti för att stuva i vinkällaren för 100 procent njut kommande år”. Vinet är Arianna Occhipintis Il Frappato 2020 (nr 92845, 329 kr), ett vin som, otroligt nog, finns kvar i elva butiker. i skrivande stund.

…framtidsspaning?

– Åh, spännande, det finns så mycket att hoppas på och så mycket att försöka pusha mer för. Men italienska och spanska vita viner måste få mer plats, framförallt nu när vi inte längre kommer ha råd att dricka vit bourgogne. Kanske får vi även se en nedgång i antalet, på riktigt dåligt makade viner, de flesta under det så kallade naturvins-taket, framförallt måste Systembolaget sluta ta in ”funky” viner. Det är för oss skribenter helt omöjligt att skriva om ett vin som ena dagen uppvisar musighet, den andra brett och den tredje en helt galen volatil syra. Vin kan göras naturligt och rent, de flesta bästa vinmakarna vet det och gör det. Viner som genom biodynamisk tillämpning, alternativt, en mindre filosofisk och ”flummig” hållning, kommer att ta mer och mer plats på hyllorna, på grund av den enkla anledningen att de bäst uppvisar terroir och druvans renhet, utan konkurrens. Jag hoppas också att vi fortsätter att upptäcka nya vinområden och lokala druvor och kanske kommer vi se en återgång till klassiker, jag har redan skrivit en del om min tro på återkomsten av exempelvis super-toscanare, viner som idag inte längre drivs av Parker-poäng utan av nya generationers upplysning som lyssnar till jord och klimatet. Jag tror också att vi alla försöker lyssna mer till vår inre röst, vad vi själva tycker om och njuter av. Personlig smak är det nya för nästa år!

…vinbok?

– Jag konsumerar en hel del vinlitteratur, allt från gamla klassiker för att söka anekdoter och historik, via fackböcker för fakta och siffror till nya släpp med nya synsätt på vinvärlden. En bok som jag läste för några år sedan fick dammas av i jakt på fakta i frågan om en gammal nästintill bortglömd druva som jag skulle kommentera vid något tillfälle. Efter en timmes bläddrande var jag åter fast i författarens språk och talang för anekdoter och historieberättande. Jason Wilsons Godforsaken Grapes var, är och förblir, tillsammans med Eric Asimov och Kermit Lynch, en förebild för den typ av vinbok jag själv skissar på. Eller vad säger ni om förklaringen om boken: A slightly tipsy journey through the world of strange, obscure, and underappreciated wine?

…vinpodd?

– Gott Vin var en kortlivad podd där Fredrik ”Geniet” Söderholm med sidekick och sommelier Angelica Mulenga har ett gott snack med salongsberusade kändisar och kunniga vin-experter som går igenom varför vi alla blev förälskade i vin. Nivån är stundom låg, iallafall när det kommer till kunskapen om vin, men det är inte därför man vill lyssna vidare, trots att de övertygande hävdar Rioja vara en druva och inte ett område i ett av de första avsnitten. Nej, det är det är det gemytliga surret kring allt från fördomar till förväntningar, personliga preferenser och referenser, historier och anekdoter, både ljusa och mörka, som sker över ett antal glas vin, som gör det till ett av de mest lyssningsbara och minst tråkiga vinpoddar just nu. Den stundom babbliga stämningen vävs samman och struktureras upp av extra inbjudna vinimportörer som handahåller flaskor, exempelvis Pernilla Nilheim från Vinolio, Anna Rönngren från Tryffelsvinet och Fredrik Iveskär från Pompette, som med passion och energi pratar övriga smålulliga programledare och gäster till rätta med ovärderlig vinkunskap. Ett unikt utsnitt är när Leif GW Persson besöker studion med sina “kändisviner” och provar andras “kändisviner” och sågar det mesta fram till ett avslutande blindprovningstest där han får smaka på sin egna bittrq medicin. Bra radio helt enkelt!
Förövrigt ÄR Rioja en vinregion i Spanien och således inte en druva, och med det sagt håller jag tummarna att det kommer att komma fler avväpnande onördiga avsnitt.

…vinhändelse?

– Höstsalongen, definitivt! Vår alldeles egna vinmässa där tolv dedikerade importörer ställde upp med sina toppviner och där besökarna hade möjlighet att prova över 150 viner under två pass. Vi genomförde även ett antal slutsålda liveprovningar på plats och det hela fick lysande och generösa kommentarer efteråt. Vi gillade Höstsalongen så mycket att vi även drar igång en Vårsalong. Håll utkik här på webben och i våra nyhetsbrev och vår eventkalender för mer information så småningom.

 

Fler Nyårskarameller av Maja Berthas och Andreas Grube