Svenskar i Vinvärlden med Ulrika Ferlin — Wine Table

Samarbete

Wine Table Stockholm AB

Rehnsgatan 24
113 57 Stockholm

Bild på Svenskar i Vinvärlden med Ulrika Ferlin

Svenskar i Vinvärlden med Ulrika Ferlin

Bild på Pär Strömberg
Pär Strömberg Chefredaktör & Vinskribent

Lästid: 10 minuter

Från den lugna uppväxten i Mariefred via en rastlös ungdom, tysklandsstudier och anställning inom det militära via jobb i restaurang och tävlande inom sommellerie till flytten till Piemonte för att åter finna lugnet, fast denna gång inombords. Det är Ulrika Ferlins resa genom livet, från en entreprenörsdröm till att förvekliga sig själv genom vinets magi.

Pporträttbild på Ulrika Ferlin med druvor i händerna
Ulrika Ferlin med sina älskade nebbiolodruvor. Foto: Privat

 

Hon kommer ursprungligen från Mariefred, en liten sörmländsk idyll, då med cirka 3000 invånare. Ulrika Ferlin gjorde som så många andra ungdomar på orten, spelade handboll och jobbade extra på Gripsholms Värdshus. Somrarna spenderade hon i Tyskland hos släkten, dit hon sedermera flyttade, till Köln, och pluggade tyska några månader. Efter några turer inom det militära kände hon åter suget efter restaurangbranschen.

– Jag längtade tillbaka till restaurangvärlden och kände att intresset för dryck var stort, vilket ledde till att jag började plugga till sommelier på Restaurangakademin. Efter nästan två år avslutade jag min anställning inom militären och började jobba på krogen i Stockholm samtidigt som jag började tävla i sommeliertävlingar.

Ulrikas intresse för mat började tidigt och helgerna spenderades i mormors kök. Det var där allt började, där hon upptäckte olika smaker, provade nytt, hittade på nya recept och bjöd in till middagar och andra tillställningar.

– När jag fyllde fjorton år fick jag äntligen ett riktigt jobb som julbordsnisse på Gripsholms Värdshus. Jag fick servera vatten och gå ut med potatis och jag älskade det. Där kom jag att jobba extra i många år och intresset för vin, mat och dryck växte där. Jag fick möjlighet att servera när kocklandslaget var där och hade träningsmiddagar. Det var otroligt spännande och väckte en nyfikenhet hos mig och fick mig att längta efter mer kunskap.

Redan som femtonåring var hon med om sitt livs första vinprovning och intresset för vinets värld växte.

– Jag fick ofta stå och lyssna på sommeliererna och vara med på olika vinprovningar, det var kul, så jag lärde mig snabbt. Jag hade inga problem att rekommendera viner till femrätters menyer vid sjutton års ålder. Men kunskapen var ändå begränsad, så några år senare slog jag slag i saken och började studera till sommelier. Några år senare vann hon titeln Sveriges bästa kvinnliga sommelier i Lily Bollinger Award 2013. Efter utmärkelsen valde hon att flytta till Italien och jobba på vingård, ett äventyr och en vistelse som visade sig bli betydligt längre än planerat.

Översiktsbild från Cannubi över Barolos vingårdar
Cannubi i Barolo, böljande kullar och vinrankor i rader, Piemonte i ett nötskal. Foto: Privat

Men varför just Italien och vad var det som gjorde att Ulrika föll för just Piemonte?

– Vinet, landskapet, maten och människorna! Den fantastiska kombinationen av allt! Men framför allt, att jag fick jobba för en helt fantastisk vinproducent, Ceretto. Det är det bästa beslut jag tagit, att flytta hit.

Ulrika kom att jobba hos Ceretto, en av områdets och Italiens högt renommerade vingårdar. Där jobbade hon som både Hospitality Manager och senare som Export Manager, där hon utvecklade och etablerade ett nytt hospitality program som tack vare innovativa idéer och utbildningskoncept kom att bli en förebild för winery hospitality i hela området.

Som svensk i ett så genom-italienskt område som Piemonte har naturligtvis betytt en del utmaningar och omställningar, men tack vare framgångarna hos Ceretto har inte den lokala befolkningens fördomar om svenskar påverkat hennes roll avsevärt.

– Inte vad jag vet, haha! Innan folk hade träffat mig och bara hört talas om mig hade de nog hoppats att jag skulle vara lång och blond, men icke! Men generellt ser italienarna Sverige som ett stabilt och organiserat land.

Idag är Ulrika egenföretagare och certifierad Langhe Wines Ambassador, Valpolicella Wine Specialist och arbetar i första hand som vinkonsult åt svenska vinimportörer som åt såväl italienska vingårdar. Hon utbildar även inom vin och är certifierad WSET Educator (Wine & Spirit Education Trust), något som kan vara utmanande i sig, även på hemmaplan och sitt eget språk men något som Ulrikas dedikation övervunnit. Men ser hon några hinder med det?
– För mig är det nog att jag har så höga krav på mig själv och jag vill gärna att allt ska vara perfekt. Sen när man undervisar eller föreläser är det viktigt att inte glömma nått samt att alltid vara ”up to date” med informationen man förmedlar. Det händer saker i vinvärlden hela tiden, det går fort!

Utsikt från Brunate med Barolo i horisonten
Ulrika står i vingårdsläget Brunate med utsikt över Barolo. Foto: Privat

Förutom detta är hon idag även vinskribent och Piemonte-ambassadör för Star Wine List där hon listat sina favoritbarer och restauranger. Det är många strängar på en lyra och jag är nyfiken på hennes framtid i området.

– Det är en svår fråga, en fråga jag ofta får som jag tänker att framtiden får utvisa. Jag är öppen för alla möjligheter! Jag har nu bott i Italien i tio år och tiden har gått så himla fort. De första åren var det rätt tuffa, jag kunde inte språket, det var en kulturkrock rent arbetsmässigt och jag kände mig emellan åt rätt ensam.

Idag älskar hon Alba, staden där hon bor, och allt som har med området att göra. Att gå ner till cafét runt hörnet och ta sin eftermiddagsespresso och hälsa på grannar har blivit hennes vardag precis som lokalbornas.

– Jag älskar det här sociala och jag lyckligt lottad som har möjlighet att frekvent kunna åka till Sverige och vara där i perioder, och ett mål är att jag vill fortsätta stärka relationen jag har till producenter i Piemonte samt fortsätta att vara en länk mellan dem och Sverige.

Som med alla som flyttar till vinproducerande områden är nyfikenheten stor om drömmar om en egen vingård eller vin under egen etikett. Ulrikas nya italienska familj odlar druvor så frågan är inte oberättigad.

– Jag och min sambos familj gör idag vin från våra egna vingårdar av druvorna barbera och nebbiolo, men än så länge är det ett hobbyprojekt. Eftersom jag reser en hel del så sköter svärfar om produktionen. Men målet är att hitta mer tid för att kunna vara mer involverad och förbättra kvaliteten.

Framtiden i Piemonte, kanske främst i Barolo och Barbaresco känns kvinnlig. Wine Table var nyligen i Alba på den årliga presetationen Nebbiolo Prima där seanste årgångarna visas upp och provas av journalister från hela världen. En tydlig trend var att många av de klassika Baroloproducenterna tagits över av fler och fler döttrar. Är det kvinnorna som kommer att syra Barolos framtid?

– Jag skulle säga framför allt i byn Barolo, där är 90 procent av alla producenter kvinnor. Generationerna förändras och det är kul att det blir till kvinnliga skiften. Jag tror att många kvinnor har fått kämpa extra hårt för att leva upp till förväntningarna och höga krav från föräldrar och kunder runt om i kring. Men jag tror att skiftet och förändringen av hur detta har hanterats ändras nu!

Porträttbild på Ulrika Ferlin som läser i en massiv vinlista.
Vin är det bästa Ulrika Ferlin vet, här genomsöker hon en vinlista på jakt efter unicorn-viner. Foto: Privat

Fortsättning på intervjun i magasinet:

Längtar du hem till Sverige, i så fall, på vilket sätt? Mat, godis, vänner, familj och så vidare?

– Ja det gör jag! Jag saknar ofta familjen och mina vänner men jag kommer hem till Sverige rätt frekvent så det går ingen nöd på mig, då passar jag på att äta riktigt svenssonmat och bunkra med mig saltlakrits. Sen kan jag ibland sakna ett funktionerande samhälle, om jag får överdriva lite. Här är mycket fortfarande komplicerat och onödigt byråkratiskt.

Vilka vinmakare eller vinproducenter är Piemontes framtid, och varför?

– Jag tror mycket på de nya generationerna hos de äldre producenterna, de förstår det där med hållbarhet, export och vin på ett nytt sätt. Till exempel Ca’del Baio, Azelia, Elio Altare och Bruno Rocca är bara några.
Sen är det en hel del nykomlingar som börjar dyka upp. Vissa helt nystartade små vingårdar eller kanske nån som sålt sina druvor tidigare men nu valt att buteljera eget vin. Det blir en stor kontrast till de historiska vinhusen som finns. Till exempel är La Vedetta i Barbaresco ett sådant exempel. Ett ungt par i 30 årsåldern som börjat göra vin, de jobbade båda inom marknadsföring tidigare. De tänker lite utanför boxen och har börjat jobba på hur de kan lyfta appellationen Barbaresco i sig, då det oftast pratas mer om Barolo. Jag tror att detta tankesätt är precis vad området behöver. Piemonte är ju hett nu men alla vinregioner går upp och ner i popularitet därför det viktigt att ha en långsiktig plan.

Tankar om Barolo Boys modernister vs traditionalister i dagens arv?

– Man pratar inte längre om modernister och traditionalister, det var ett hett ämne på 80-90talet. Det är tyvärr, enligt mig, ett lite föråldrat sätt att se på Barolo och Barbaresco för detta finns knappt kvar idag. De flesta producenter använder idag en blandning av olika fat och jäsnings- och macerationstider. De senaste 20 åren pratas det mer om vingårdslägen, jordmån och klimat än typen av jäsning och lagring. Jag tycker att utvecklingen går åt rätt håll!

Bild på en person i ett vineri som tar tankprov av vin från en ståltank.
Ulrika jobbar tillsammans med med sin sambo och hans familj i det lilla familjevineriet, här tar hon ett tankprov av sin skördade och fermenterade nebbiolo. Foto: Privat

Klimattankar om framtiden för Piemonte?

– Om jag ska vara ärlig så knyter det sig alltid i magen när jag får den här frågan. Bara de senaste 5 åren har varit rätt extrema, både fenomen- och temperaturmässigt. Bara nu i skrivandes stund så haglar det och det är början av mars! I somras kom det hagel stora som golfbollar och bilrutor gick sönder. Ni kan tänka er hur det såg ut i vingårdarna, sorgligt.
Flera somrar i rad har det varit över 40 grader varmt, då snackar vi om Piemonte en region som beskrevs som sval när jag pluggade till sommelier. Men det värsta har nog varit bristen på vatten här i Langhe och Roero. Vi har haft flera längre perioder utan vatten eller snö vilket inte hör till vanlighet. För ca två år sedan ändrade man även reglerna för bevattning, har du nyplanterade vingårdar får du nu bevattna om det är torka. Det pratas även om att tillåta bevattning för äldre vingårdar men det är en hel del delade meningar kring det. Vi får se vad som händer helt enkelt. Så här är klimatfrågan uppe på tapeten precis som i resten av världen.

Vita viner i området, endast Alta Langa och bubblor eller mer och mer stilla viner?

– Det har hänt mycket här de senaste tio åren och vitvins-produktionen har ökat markant! Idag skulle jag säga att majoriteten av alla producenter i Langhe och Roero med omnejd gör någon form av vitt vin. Vita viner står definitivt för den större delen av produktionen jämfört med Alta Langa. Alta Langa är fortfarande en relativt ung appellation men som växt väldigt snabbt de senast åren, mycket pga klimatförändringar då vingårdarna ligger på högre höjder. I Langhe och Roero är det framför allt vitvinsdruvan arneis vi hittar, en ganska komplicerad druva att odla men som gör enkla och fruktiga viner.

Barolo eller Barbaresco?

– Går nog inte att välja utan beror helt på producent och vin. Men jag säger Barolo, där finns dubbelt så mycket att välja på.

Traditionellt eller modernt?

– Existerar inte på samma sätt längre. Idag är modern snarare att man jobbar hållbart och fokuset ligger i vingården och inte i vineriet. Men stilmässigt gillar jag viner som inte göms bakom ekfat eller andra vinmakningstekniker.

Nebbiolo, dolcetto eller barbera?

– Nebbiolo! Alltid nebbiolo!

Andra framtidstrender eller spaningar från området?

– Barolo och Barbaresco är hett, och allt fler börjar nu titta mot Alto Piemonte… Där det även görs fantastisk nebbiolo. Jag tror det blir ”nästa” hype.

Din bästa upplevelse av nebbiolo?

– Nebbiolo är min absoluta favoritdruva, då är det inte svårt att ha en bra vinupplevelse haha! Men om jag ska säga nån så drack jag, i förra veckan, nykomlingen Ca’ di Press, Barolo del Commune di Monforte 2019 och det var fantastiskt gott! Elegant, lent och fruktintensivt. Sen under min tid hos Ceretto fick jag prova många av deras äldre årgångar och ”library” wines. Deras Barbaresco Asili, med årgång sent 70-tal, när vinet precis börjat göras, var en upplevelse att få prova.

Unicornvin du drömmer om att få prova?

– Med risk för att jag låter kaxig men jag har fått möjligheten att prova så mycket spännande i min karriär så idag drömmer jag mer om att besöka vissa vinregioner än att dricka ett specifikt vin. Till exempel att åka till Jerez!
Fast nu när jag tänker lite så hade ju en Comte de Champagne från mitt födelseår inte suttit fel!

Vilken årgång och område håller du högst i Barolo/Barbaresco?

– Jag älskar både Barolo och Barbaresco men har kanske en liten större kärlek för Barolo!
Årgångar jag håller högt är 2016 – en klassisk, sval, strukturerad och fräsch årgång. En ”vinsamlar-årgång”.
Men jag föll även för 2018 som var väldigt josig och gjorde lättdruckna, silkiga viner.
Sen är det svårt att säga nej till 2019 som påminner om de strukturerade årgångarna från 80-talet.
Sen gillade jag faktiskt 2014 väldigt mycket, det var en ganska svår årgång med en hel del regn. Men Barbaresco klarade sig bra och där kan man hitta flera guldklimpar!

Om vi tänker oss att de högst rankade vinerna i Barolo och Barbaresco börjar bli för dyra, vad ska vi söka efter för att göra bra klipp när det gäller högkvalitet för bra pris?

– Jag hade kollat in mindre producenter och även andra appellationer så som Nebbiolo d’Alba och Langhe Nebbiolo. Det finns så många fantastiskt bra producenter, man måste inte alltid ha toppnamnen för att dricka gott. Sen är du många producenter som också äger vingårdsmark på samma cru-lägen som många stora namn! Trenden idag ligger ju mer i terroir, jordmån och lägen. Så har du ett favorit vingårdsläge från en högt rankad producent, kolla vilka andra som gör vin från samma vingårdsläge. Det finns idag en hel del att välja på! Av årgång 2020 Barolo buteljerades nästan 15 miljoner flaskor och av Barbaresco årgång 2021 strax över 5 miljoner.

Något annat du känner är en viktig spaning för framtiden, både för sig personligen eller för området eller druvorna där, odlingsmetoder, vinifiering, skörd, utbildning, lagring, etcetera?

– Känns spontant som att hållbarhet och terroir är på kartan. Det snackas inte så mycket om jäsning och lagring längre utan mer om jordmån, klimat och hur man tar hand om sin mark. Det har även lätt till att det är en större trend med ståltank och äldre ek för att inte ge smak åt vinet, utan låta vingårdsläge- och druvkvalitet tala.

Bild på en röd traktor med nyskördade barberadruvor i röda backar.
Nyskördad barbera i Ulrikas nya familjs vingårdar. Foto: Privat

 

Allas frågor slutar alltid med ekonomi, hur lever du på och av din passion?

– Jag jobbar i princip konstant, skriver på kvällar och helger, undervisar och konsultar om dagarna. Just nu har jag ett ganska intensivt konsultkontrakt för en importör så mycket av tiden går dit. Jag lever mitt jobb och det är lite det som är charmen med att vara egen företagare. Det är slitsamt men även så fantastiskt roligt och givande. Jag får träffa så mycket folk och se många nya platser.

Framtiden får även avslöja om vi snart får se Ulrika Ferlins viner i en vinbutik nära oss, man kan ju alltid hoppas!

 

Läs här om fler Svenskar i Vinvärlden.

De bästa vintipsen & recepten, rätt ner i din inkorg.

Vi älskar att dela med oss av det goda vi provar. Ta del av våra undangömda favoriter genom att registrera dig här.