Artadi – revolutionären i Rioja

– Vi kände att vår vinmakningsfilosofi var annorlunda och inte riktigt fungerade med Rioja, det blev förvirrande. Det blir konstigt med begränsningar eftersom de görs vid ett skrivbord och inte ute i vingården, säger Patricia när vi möts för en corona-anpassad intervju över nätet.

Berättelsen om Artadi börjar år 1985, då pappa Juan Carlos var en del av att ett kooperativ med åtta medlemmar. Efter att han köpt ut de övriga medlemmarna i kooperativet har familjen idag den övergripande kontrollen över verksamheten.

– Allt grundade sig i att pappa ville få större kontroll över produktionen och processen, han var besatt av hur vingårdarna sköttes. Hela Artadis filosofi bygger på att vinet produceras i vingården, inte i vineriet, säger Patricia, som idag tillsammans med sin bror är en stor del av driften av familjeföretaget.

– Vi är ju ett ganska litet företag så jag gör lite av varje, allt från marknadsföring till administration och HR. Man hoppar in där det behöver helt enkelt, som hon själv säger.

Laguardia (foto: Artadi)

Rent geografiskt hittar vi Artadi i Álava i Laguardia i Rioja, och här har man idag totalt 80 hektar vinmark på uppemot 500 meters höjd. Gårdarna sköts ekologiskt med fokus på biodiversitet och med en filosofi som är väldigt hands off. Druvan man jobbar med är framför allt den för området klassiska tempranillon, och familjens mål är att visa en så transparent version av druvan som möjligt.

– Tempranillo är en väldigt transparent druva, och eftersom vi har många olika jordmånstyper och mikroklimat på våra ägor vill vi försöka lyfta varje enskilt uttryck så mycket det går, säger Patricia.

Och just det här var en avgörande faktor när Artadi 2015, efter flera år av konflikt med regionens kontrollorgan Rioja Consejo Regulador, valde att säga adios till appellationen Rioja.

– Det är inget fel på Rioja, det är bara inte för oss. Rioja är en av världens största appellationer och det kändes så konstigt att försöka tvinga in alla viner under ett och samma paraply när det är så stora skillnader på var och hur man producerar sina viner. Det vi vill är att visa på skillnaderna mellan olika platser och det var helt enkelt inte möjligt att göra det under Rioja-appellationens flagga, det är inte vad de kämpar för.

BITTERT EFTERSPEL

Avskedet utmynnade i ett efterspel med bittra kommentarer från Rioja Consejo, som redan då hade påbörjat arbetet för att faktiskt reformera de klassiska Riojareglerna. Numera är det också tillåtet att exempelvis lägga till namn på by eller kommun på Rioja-etiketterna. För Artadis del är det däremot fortfarande inte nog.

– Vi vill zooma ännu djupare in på vingårdsnivå och specifika lägen. Men det är vad det är, de riktar sig inte till samma marknad som vi, vi kör på i ett parallellt spår.

Patricia och pappa Juan Carlos (foto: Artadi)

Efter Artadis avhopp har diskussionens vågor fortsatt att svalla högt i Rioja, men än så länge har inget större antal producenter valt att följa Artadi i spåren.

– Tyvärr inte. De är ett gäng som pratar om det, men som inte har gjort det än. Jag tycker att det vore bra om vi var fler som gjorde vin enligt en annan modell än under det stora Riojaparaplyet.

Och ja, om man är van att se Rioja som fylliga och välstrukturerade viner med mycket ekfatskrydda så är Artadi något helt annat. Här ligger fokus snarare på ren frukt, elegans och finess – även om vinerna inte är det minsta veka eller blyga av sig. Målet med vinerna är också att de både ska vara lagringsdugliga och goda att dricka unga.

– Ett vin som ska kunna lagras måste också vara gott att dricka direkt. Vi strävar alltid efter en bra balans mellan djup, komplexitet och fräschör, säger Patricia.

KULTVINER

Förutom Rioja gör Artadi numera också vin i både Navarra och Alicante, och även här väljer man att gå sin egen väg, med försiktig fathantering, hands off-filosofi och druvrena viner.

– I Navarra jobbar vi med hundra procent garnacha och i Alicante är det druvren monastrell som gäller.

Och ja, Artadi har med åren blivit kultigare än kultigt, vilket också visar sig i priserna som tenderar att dra iväg mot skyarna. Samtidigt gör man instegsviner med mer plånboksvänlig prisbild, men med exakt samma metoder.

– Ett instegsvin ska ju vara ett signum för hela verksamheten och en presentation av helheten snarare än olika lägen. Men produktionsprocessen är alltid densamma, där gör vi ingen skillnad, säger Patricia.

 

KOMMANDE SLÄPP AV ARTADIVINER:

Viñas de Gain 2018, nr 93426, 239 kr (TSE-släpp 15/6, 3000 flaskor)
Tät och mörkfruktig med plommon, kakao och lite björnbär. Ren i frukten men komplex och med bra smakdjup, tät struktur och hyfsat silkiga tanniner. Lång, välbalanserad och elegant i svansen, med fin finess i detaljerna. Mycket vin för pengen!

El Pison 2018, nr 93377, 2699 kr (Webbsläpp 22/4, 24 flaskor)
Otroligt komplex och med djup i smakerna. Både expressiv och elegant, och med en väldigt tydlig mineralitet. Känns som att frukten är solmogen men med bibehållen fräschör, med doft och smak av körsbär, viol, choklad och tanniner som griper tag men ändå är hyfsat nedslipade. Klart ung idag, får gärna ligga till sig några år (även om den är svingod redan idag).

Valdegines 2018, nr 93379, 599 kr (Webbsläpp 22/4, 60 flaskor)
Bjuder på power och finess på samma gång, med stadig munkänsla, ren frukt och tydlig mineralitet i både doft och smak. Tanninerna är breda men mjuka och här finns också en ren körsbärsfrukt och stänk av kakaopulver.

La Poza 2018, nr 93371, 1099 kr (Webbsläpp 22/4, 12 flaskor)
Mer grön i doften än de andra, med färska och torkade örter plus lite gräs. Smaken bär en lätt känsla av både viol och mörka och röda körsbär. Vinet växer ut och expanderar på tungan med gott om koncentration i smakerna.

El Carretil 2018, nr 93376, 1799 kr (Webbsläpp 22/4, 24 flaskor)
Finstämd och otroligt elegant i doften. Stram och ren med precision och fräschör i smaken, med en tydlig mineralitet, ren röd frukt och supersilkiga tanniner. I eftersmaken en lätt söt överton. Summa summarum ett finlemmat och stiligt vin, utan att för den sakens skull vara det minsta vekt.