Hawke’s Bay – Nya Zeelands röda guld

För några år sedan hade jag den stora förmånen att få åka på vinresa till Nya Zeeland. Sagolik natur, trevligt folk och grymma viner – what’s not to like?

Under en intensiv vecka provades det såklart viner i dag som natt, vilket gav en fantastiskt helhetsbild av den här relativt unga vinnationen och vad de står för. Och jodå, att de kan göra fenomenalt krispig och ren sauvignon blanc visste man ju, liksom riesling och chardonnay av hög klass. Men här hemma i Sverige har det under åren varit lite mer tunnsått med de röda vinerna på hyllan, men för egen del var att botanisera i det röda en av resans stora behållningar.

Visst, en del pinot noir hade jag ju testat, där inte minst Central Otago ofta imponerar. Men Hawke’s Bay hade jag inte provat mycket från, och just det området blev under resans gång en av mina nyzeeländska favoriter.

Hawke’s Bay ligger mitt på den norra öns östra kust och är faktiskt landets äldsta vinregion, där vissa producenter har närmare hundra år på nacken. Det är också landets näst största vad gäller total produktion, och den största vad gäller rödvin.

Klimatmässigt är det svala vindar i kombination med många soltimmar som är det centrala, och de fem floderna som rinner fram här ger också en typ av väldränerad grusjordmån som påminner aningen om Bordeaux. Vad gäller själva vinerna är den övergripande röda tråden en pigg syra och en slags energi och elegans.

– Även de mer extraherade och kraftfulla vinerna har en unik syra som balanserar upp och som ger finess och elegans. Både cabernet sauvignon, merlot och syrah visar struktur och fräschör snarare än fruktdriven yppighet, berättade Michael Henley, ordförande i samarbetsorganisationen Hawke’s Bay Wine, för mig under mitt besök i regionen.

För egen del var det inte minst de druvrena vinerna på syrah som imponerade.

– Vår stil av syrah påminner nästan om pinot noir i karaktären, med tydligt fokus på fräschör, menade Michael.

En del i den känslan av fräschör är att man genomfört stora förändringar vad gäller vinmakningen de senaste femton tjugo åren, där man i mångt och mycket hållit jämna steg med den globala utvecklingen i stort: mindre extraktion, mindre klarning, mindre malolaktiskt jäsning, mer naturlig jäst och mer fokus på franska än amerikanska fat.

Ytterligare en intressant aspekt är att Hawke’s Bay ligger i framkant i Nya Zeeland när det gäller subregional indelning. Gimblett Gravels, som fått sitt namn från den karga grusjorden i området, är exempelvis både ett registrerat varumärke och en appelationsliknande sammanslutning. 

Även Bridge Pa Triangle, som ligger granne med Gimblett Gravels och där jordmånen med lera och sand över järnrikt grus ger vinerna ännu lite mer lyft och rödbärig fräschör, är mer än värt att hålla ögonen på.

Michael Henley:

– Även om de båda områdena ligger nära varandra är stilarna väldigt olika. Gimblett Gravels är mer strukturerade i stilen medan Bridge Pa Triangle ger lättare och mer florala viner.

Håll utkik efter Nya Zeelands röda guld!